Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
5 De rådslår om att störta honom ner från hans höjd.
De älskar lögn,
med munnen välsignar de,
men i sitt innersta förbannar de. Sela.
6 Endast i Gud har du din ro, min själ,
ty från honom kommer mitt hopp.
7 Endast han är min klippa och min frälsning,
min borg, jag skall inte vackla.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära,
min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
9 Förtrösta alltid på honom, du folk,
utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela.
10 Människobarn är bara en vindpust,
myndiga herrar fulla av lögn.
I vågskålen är de för lätta,
tillsammans väger de mindre än luft.
11 Lita inte på våld
sätt inte ert hopp till stulet gods.
Fäst inte hjärtat vid rikedom,
även om den växer.
12 En gång har Gud sagt det,
två gånger har jag hört det:
Hos Gud är makten,
Profetens klagan inför Herren
7 Du, Herre, övertalade mig,
och jag lät mig övertalas.
Du grep mig och blev mig övermäktig.
Så har jag blivit ett ständigt åtlöje,
alla hånar mig.
8 Ty så ofta jag talar måste jag klaga,
över våld och förtryck måste jag ropa,
ty Herrens ord drar över mig spott och spe hela dagen.
9 Men jag tänkte:
Jag vill glömma honom
och inte mer tala i hans namn.
Då blev det i mitt hjärta
som en brinnande eld,
instängd i mitt innersta.
Jag ansträngde mig att uthärda den
men kunde det inte.
10 Jag hör många förtala mig,
det är skräck från alla håll:
"Ange honom!"
"Ja, vi skall ange honom!"
Alla som stått mig nära
väntar på att jag skall falla.
"Kanske låter han lura sig,
så att vi blir honom övermäktiga
och kan hämnas på honom."
11 Men Herren är med mig
som en mäktig hjälte.
Därför skall mina förföljare komma på fall
och inte bli mig övermäktiga.
De skall stå där med stor skam,
ty de har handlat utan förstånd.
De skall drabbas av evig vanära,
som ej skall glömmas.
12 Herre Sebaot, du prövar den rättfärdige,
du ser hjärtan och njurar.
Jag skall få se din hämnd på dem,
ty till dig har jag överlämnat min sak.
13 Sjung till Herren, lova Herren,
ty han räddar den fattiges själ
ur de ondas hand.
Kristi återkomst
3 Detta är redan det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. I båda har jag genom mina påminnelser velat väcka ert rena sinne, 2 så att ni tänker på vad som har blivit förutsagt av de heliga profeterna[a] och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni hört era apostlar förkunna. 3 Framför allt skall ni veta, att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er 4 och frågar: "Hur går det med löftet om hans återkomst? Ända sedan våra fäder dog förblir ju allting precis som det har varit från världens begynnelse." 5 De som påstår detta bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten, i kraft av Guds ord. 6 I vatten och i kraft av Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. 7 Men de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln