Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln (SFB)
Version
Psaltaren 139:1-6

Psalm 139

Herren vet allt och är överallt

För sångmästaren, en psalm av David.

Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
Om jag sitter eller står, vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.
Innan ett ord är på min tunga,
    vet du, Herre, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den.

Psaltaren 139:13-18

13 Du har skapat mina njurar,
    du sammanvävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad.
Ja, underbara är dina verk,
    min själ vet det så väl.
15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig,
när jag formades i det fördolda,
    när jag bildades i jordens djup.
16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna i din bok,
de var bestämda
    innan någon av dem hade kommit.

17 Hur outgrundliga[a] är inte för mig dina tankar, Gud,
hur stor är inte deras mångfald!
18 Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag ännu hos dig.

Domarboken 2:6-15

Avfallet efter Josuas död

När Josua sände i väg folket, gick Israels barn var och en till sin arvedel för att ta landet i besittning. Folket tjänade Herren så länge Josua levde och så länge de äldste levde, de som var kvar efter Josua och som hade sett alla de stora gärningar som Herren hade gjort för Israel. Och Herrens tjänare Josua, Nuns son, dog när han var etthundratio år gammal. Man begravde honom på det område han hade tagit i besittning, i Timnat-Heres i Efraims bergsbygd, norr om berget Gaas. 10 När också hela det släktet hade samlats till sina fäder, växte ett annat släkte upp efter dem, ett som inte kände Herren eller de gärningar som han hade gjort för Israel.

11 Och Israels barn gjorde det som var ont i Herrens ögon och tjänade baalerna. 12 De övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land, och följde andra gudar, gudarna hos de folk som bodde omkring dem. Dem tillbad de och väckte därmed Herrens vrede.

13 Så övergav de Herren och tjänade Baal och astarterna.[a] 14 Då upptändes Herrens vrede mot Israel, och han gav dem i händerna på rövare, som plundrade dem. Han sålde dem till deras fiender runt omkring, och de kunde inte längre stå emot sina fiender. 15 Överallt där de drog fram var Herrens hand emot dem till deras ofärd, så som Herren hade sagt och så som Herren hade svurit. Och de kom i stor nöd.

2 Korinthierbrevet 10:1-11

Paulus försvarar sin apostlatjänst

10 Jag, Paulus, som saknar självförtroende när jag står ansikte mot ansikte med er och är så modig när jag är långt borta, jag uppmanar er vid Kristi mildhet och godhet och ber: tvinga mig inte att vid min ankomst uppträda med det mod och den bestämdhet som jag inte tvekar att använda mot somliga, som menar att vi går fram på världens vis. Ty även om vi lever här i världen, strider vi inte på världens sätt. De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga.

Se vad som ligger i öppen dag: om någon är övertygad om att han tillhör Kristus, då skall han ha klart för sig att liksom han tillhör Kristus, så gör också vi det. Ja, även om jag skulle berömma mig ännu mer av den makt som Herren har gett oss för att bygga upp och inte för att bryta ner er, så skulle jag inte behöva skämmas. Jag vill inte att man skall få det intrycket att jag vill skrämma er med mina brev. 10 Hans brev, säger man, har väl tyngd och kraft, men när han kommer själv är han svag, och man föraktar det han säger. 11 Den som påstår det skall veta att sådana vi är i ord, i våra brev, när vi är frånvarande, sådana är vi i handling, när vi är hos er.

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln