Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Från tårar till jubel

126 ^[a]En pilgrimssång.

^21 (A) Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! ²² Ta en knippa isop^[a] och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, ^23 (B) för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren^[b] komma in i era hem och slå er.

²⁴ Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. ²⁵ Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. ²⁶ När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? ²⁷ ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad.

^45 (A) Många judar som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde kom till tro på honom. ⁴⁶ Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort.

⁴⁷ Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: "Vad gör vi? Den här mannen gör många tecken. ⁴⁸ Låter vi honom hålla på så här kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både templet och folket." ⁴⁹ En av dem, Kaifas som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting. ^50 (B) Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör för folket än att hela folket går under?"

⁵¹ Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket, ^52 (C) och inte bara för folket utan också för att samla och förena Guds skingrade barn. ^53 (D) Från den dagen bestämde de sig för att döda honom. ⁵⁴ Jesus rörde sig därför inte längre öppet bland judarna utan drog sig undan därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim^[a]. Där stannade han tillsammans med sina lärjungar.

^55 (E) Judarnas påsk närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig^[b]. ⁵⁶ De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod på tempelplatsen: "Vad tror ni? Kommer han inte alls till högtiden?" ⁵⁷ Men översteprästerna och fariseerna hade gett order om att den som visste var han fanns skulle tala om det så att de kunde gripa honom.