Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Förtröstan på den Rättfärdige
11 För körledaren. Av David.
Till Herren tar jag min tillflykt.
Hur kan ni då säga till mig:
"Fly som en fågel till bergen[a]!
2 (A) Se, de gudlösa spänner bågen,
de lägger sin pil på strängen
för att skjuta i mörkret
mot dem som har ärliga hjärtan.
3 När grundvalarna raseras,
vad kan då den rättfärdige göra?"
4 (B) Herren är i sitt heliga tempel,
Herrens tron är i himlen.
Hans ögon ser,
hans blickar prövar
människors barn.
5 (C) Herren prövar den rättfärdige,
men hans själ hatar den gudlöse
och den som älskar våld.
6 (D) Han ska låta glödande kol och svavel
regna över de gudlösa,
en glödhet vind
är bägaren de får dricka,
7 (E) för Herren är rättfärdig,
han älskar rättfärdighet.
De ärliga ska se hans ansikte.
15 Han täckte husets väggar invändigt med cederbrädor. Från golvet ända upp till takbjälkarna klädde han det invändigt med trä. Husets golv klädde han med brädor av cypress. 16 Han täckte de tjugo alnarna i det innersta av huset, från golvet ända upp till bjälkarna, med cederbrädor. Så inredde han rummet därinne till ett kor: det allra heligaste. 17 Fyrtio alnar mätte den del av huset som utgjorde tempelsalen framför det. 18 Inuti var huset av cederträ med sniderier i form av gurkfrukter och blomsterband. Allt var av cederträ, ingen sten syntes.
19 I det inre av huset inredde han ett kor där han skulle ställa Herrens förbundsark. 20 Koret var tjugo alnar långt, tjugo alnar brett och tjugo alnar högt[a]. Han täckte det med fint guld och satte framför det ett altare, klätt med cederträ. 21 Och husets insida täckte Salomo med fint guld. Med kedjor av guld stängde han för koret, och även detta täckte han med guld. 22 Alltså täckte han hela huset med guld, helt och hållet. Han täckte också med guld hela det altare som hörde till koret.
23 (A) Till koret gjorde han två keruber[b] av olivträ. De var tio alnar höga. 24 Kerubens ena vinge mätte fem alnar, och kerubens andra vinge var också fem alnar. Det var alltså tio alnar[c] från ena vingspetsen till den andra. 25 Den andra keruben var också tio alnar. Båda keruberna hade samma mått och samma form, 26 den ena keruben var tio alnar hög och så var även den andra keruben. 27 Och han ställde keruberna i mitten av det inre rummet, och keruberna bredde ut sina vingar så att den enes vinge rörde vid den ena väggen och den andra kerubens vinge rörde vid den andra väggen. Mitt i huset rörde deras båda andra vingar vid varandra. 28 Salomo täckte keruberna med guld.
29 Och alla husets väggar runtom prydde han med snidade bilder i form av keruber, palmer och blomsterband. Så gjorde han både i det inre rummet och i det yttre. 30 Husets golv, både i det inre rummet och i det yttre, täckte han med guld.
31 För ingången till koret gjorde han dörrar av olivträ. Dörrinfattningen hade formen av en femkant. 32 De båda dörrarna av olivträ prydde han med sniderier i form av keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld. Han spred ut guldet över keruberna och palmerna.
33 Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av olivträ, i fyrkant. 34 De båda dörrarna var av cypressträ. Varje dörr bestod av två vridbara dörrhalvor. 35 Han prydde dem med sniderier: keruber, palmer och blomsterband och täckte dem med guld, som spreds ut jämnt över utskärningarna. 36 Han byggde även den inre förgårdsmuren av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ.
37 Det fjärde året, i månaden Siv, blev grunden till Herrens hus lagd. 38 I det elfte året, i månaden Bul som är den åttonde månaden, stod huset klart till alla delar, just så som det skulle vara. Salomo byggde alltså på huset i sju år[d].
16 (A) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17 Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.
Hatade av världen
18 (B) Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er[a]. 19 (C) Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. 20 (D) Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord.[b] 21 (E) Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.
22 (F) Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd[c]. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 (G) Den som hatar mig hatar också min Far. 24 (H) Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. 25 Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.[d]
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation