Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Bön om ledning och nåd
25 [a]Av David.
Herre, jag lyfter min själ till dig.
2 (A) Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas[b],
låt inte mina fiender
triumfera över mig!
3 (B) Nej, ingen som hoppas på dig
ska skämmas.
Skämmas ska de som sviker
utan orsak.
4 (C) Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig,
för du är min frälsnings Gud,
på dig hoppas jag alltid.
6 (D) Tänk på din barmhärtighet
och din nåd, Herre,
för de är av evighet.
7 (E) Tänk inte på min ungdoms synder
och brott,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
Daniels bön
9 I Darejaveshs första regeringsår[a] – han var son till Ahasveros och av medisk släkt, men hade blivit kung över kaldeernas rike – 2 i hans första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år som enligt Herrens ord till profeten Jeremia[b] skulle fullbordas för Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år.
3 (A) Jag vände då mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan och fastade i säck och aska. 4 (B) Jag bad till Herren min Gud och bekände:
”O Herre, du store och fruktade Gud, du som håller fast vid förbundet och nåden mot dem som älskar dig och håller dina bud. 5 (C) Vi har syndat och gjort orätt, vi har varit ogudaktiga och upproriska. Vi har vänt oss bort från dina bud och föreskrifter. 6 Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra kungar, furstar och fäder och till allt folket i landet. 7 (D) Du, Herre, är rättfärdig, men vi har dragit skam över oss. Så är det i dag med Juda män och Jerusalems invånare och hela Israel, både de som bor nära och de som bor långt borta i alla de länder dit du har fördrivit dem därför att de var trolösa mot dig. 8 (E) Ja, Herre, vi sänker våra ansikten i skam, vi och våra kungar, furstar och fäder, eftersom vi har syndat mot dig. 9 (F) Men hos Herren vår Gud finns barmhärtighet och förlåtelse. Vi var upproriska mot honom 10 (G) och lyssnade inte till Herren vår Guds röst. Vi vandrade inte efter de lagar han gav oss genom sina tjänare profeterna.
11 (H) Hela Israel bröt mot din lag och vek av utan att lyssna till din röst. Därför östes också över oss den förbannelse och ed som står skriven i Guds tjänare Mose lag, eftersom vi hade syndat mot honom. 12 (I) Han höll sina ord som han talat mot oss och mot våra domare som dömde oss. Han lät en så stor olycka drabba oss att något liknande det som nu skett i Jerusalem inte har hänt någon annanstans under himlen. 13 Så som det står skrivet i Mose lag drabbade all denna olycka oss.
Men ändå försökte vi inte blidka Herren vår Gud genom att vända om från våra synder och ge akt på din sanning. 14 (J) Därför vakade Herren över olyckan och lät den drabba oss, för Herren vår Gud är rättfärdig i alla de gärningar han gör. Men vi lyssnade inte till hans röst.
3 (A) Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 (B) Detta skriver vi för att vår glädje[a] ska bli fullkomlig.
Vandra i ljuset
5 (C) Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 6 (D) Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 7 (E) Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 (F) Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 9 (G) Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation