Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
12 [a]Mina dagar är
som en utdragen skugga,
jag vissnar som gräs.
13 [b]Men du, Herre, tronar för evigt,
ihågkommen av släkte efter släkte.
14 [c]Du ska gripa in
och förbarma dig över Sion,
det är dags att du visar det nåd.
Ja, tiden är inne,
15 för dina tjänare älskar dess stenar,
de lider med dess grus.
16 [d]Folken ska vörda Herrens namn
och jordens alla kungar
din härlighet,
17 när Herren bygger upp Sion
och visar sig i sin härlighet.
18 Han vänder sig till
den utblottades bön
och föraktar den inte.
19 [e]Det ska skrivas ner
för ett kommande släkte,
ett folk som han skapar
ska prisa Herren,
20 för han blickar ner
från sin heliga höjd,
Herren ser ner
från himlen till jorden
21 [f]för att höra den fångnes klagan
och befria dödens barn.
22 Herrens namn
ska förkunnas i Sion
och hans lov i Jerusalem,
23 [g]när folk och riken samlas
för att tjäna Herren.
24 Han har försvagat min kraft
på vägen,
han har förkortat
mina dagar.
25 [h]Jag sade: Min Gud,
ryck inte bort mig
mitt i livet!
Dina år varar
från släkte till släkte.
Elisha hos shunemitiskan
8 (A) En dag kom Elisha över till Shunem[a]. Där bodde en rik kvinna som övertalade honom att äta hos henne. Så ofta han sedan kom förbi tog han in där och åt. 9 En gång sade hon till sin man: ”Jag har förstått att han som ständigt kommer över hit är en helig gudsman. 10 Vi kan väl mura upp ett litet rum på taket[b] och sätta in en säng, ett bord, en stol och en ljusstake åt honom? Så kan han ta in där när han kommer till oss.”
11 Så kom han dit en dag och tog in i rummet och lade sig där. 12 Han sade till sin tjänare Gehasi: ”Kalla hit shunemitiskan.” Då kallade han dit henne, och hon infann sig där hos tjänaren. 13 (B) Sedan sade han till honom: ”Säg till henne: Se, du har haft allt detta besvär för oss. Vad kan jag nu göra för dig? Kan jag lägga ett ord för dig hos kungen eller befälhavaren?” Men hon svarade: ”Nej, jag bor ju här mitt ibland mitt folk.” 14 Då frågade han: ”Vad kan jag då göra för henne?” Gehasi svarade: ”Jo, hon har ingen son och hennes man är gammal.” 15 Då sade han: ”Kalla på henne.” Han kallade på henne. Hon stannade i dörren, och Elisha sade: 16 (C) ”Nästa år vid just den här tiden ska du ha en son i famnen”. Hon svarade: ”Nej, min herre, du gudsman! Inbilla inte din tjänarinna något sådant.” 17 Men kvinnan blev havande och födde en son nästa år, just vid den tid som Elisha hade sagt till henne.
32 När Elisha kom in i huset, fick han se att pojken låg död på hans säng. 33 (A) Då gick han in och stängde igen dörren om dem båda och bad till Herren. 34 (B) Han steg upp i sängen och lade sig över pojken, så att han hade sin mun på hans mun, sina ögon på hans ögon och sina händer på hans händer. När han så lutade sig över honom blev pojkens kropp varm. 35 Därefter gick han fram och tillbaka i rummet och steg sedan åter upp i sängen och lutade sig över honom. Då nös pojken sju gånger, och sedan slog han upp ögonen.
36 (C) Elisha ropade på Gehasi och sade: ”Kalla på shunemitiskan.” Han kallade in henne, och när hon kom in till honom sade han: ”Ta din son[a].” 37 Då kom hon fram och föll ner för hans fötter och bugade sig med ansiktet mot jorden. Därefter tog hon sin son och gick ut.
I Ikonium
14 (A) I Ikonium hände samma sak. De gick till judarnas synagoga och predikade så att många, både judar och greker, kom till tro. 2 Men de judar som vägrade tro hetsade upp hedningarna och förgiftade deras sinnen gentemot bröderna. 3 (B) Paulus och Barnabas stannade där en längre tid och talade frimodigt i förtröstan på Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer.
4 Men folket i staden delade sig så att vissa höll med judarna och andra med apostlarna. 5 (C) Och när både hedningarna och judarna med sina ledare gjorde upp en plan att misshandla och stena dem, 6 (D) fick apostlarna reda på det och flydde till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och trakten däromkring. 7 Där fortsatte de att förkunna evangeliet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation