Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
7 (A) Herren sade till Josua: ”I dag ska jag börja göra dig stor i hela Israels ögon, så att de märker att jag är med dig så som jag har varit med Mose. 8 Befall nu prästerna som bär förbundsarken och säg: Så snart ni når kanten av Jordans vatten ska ni stanna där vid Jordan.” 9 Och Josua sade till Israels barn: ”Kom fram hit och hör Herren er Guds ord.” 10 Josua fortsatte: ”Av detta ska ni förstå att den levande Guden är mitt ibland er och att han ska driva undan kananeerna, hetiterna, hiveerna, perisseerna, girgasheerna, amoreerna och jebusiterna för er: 11 Se, hela jordens Herres förbundsark går nu framför er över Jordan. 12 (B) Välj ut tolv män ur Israels stammar, en man från varje stam. 13 Så snart prästerna som bär Herrens, hela jordens Herres, ark sätter sina fötter i Jordans vatten, ska Jordans vatten, det som kommer uppifrån, skäras av i sitt lopp och bli stående som en mur.”
14 Folket bröt då upp från sina tält för att gå över Jordan, och prästerna som bar förbundsarken gick framför folket. 15 (C) När de som bar arken kom till Jordan och prästerna som bar den satte sina fötter i vattenbrynet av Jordan, som under hela skördetiden[a] svämmar över alla sina bräddar, 16 (D) då stannade vattnet som kom uppifrån och blev stående som en mur långt borta, uppe vid Adam, staden som ligger bredvid Saretan.[b] Vattnet som flöt ner mot Hedmarkshavet, Döda havet, blev på så sätt helt avskuret. Och folket gick över mitt emot Jeriko. 17 Prästerna som bar Herrens förbundsark stod stadigt på torr mark mitt i Jordan. Och hela Israel gick över på torr mark tills allt folket hade kommit över Jordan helt och hållet.
33 Han gjorde floder till öken,
källor till törstig mark
34 [a]och bördigt land till saltjord
på grund av invånarnas ondska.
35 [b]Han gjorde öknen
till vattenrik sjö
och torrt land till källor,
36 han lät de hungriga leva där
och bygga en stad
där de kunde bo.
37 [c]De sådde åkrar
och planterade vingårdar
som gav rik skörd.
9 (A) Bröder, ni minns ju hur vi arbetade och slet. Natt och dag arbetade vi för att inte ligga någon av er till last medan vi predikade Guds evangelium för er. 10 Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och rent vi uppträdde bland er troende. 11 Ni vet också hur vi förmanade och uppmuntrade var och en av er, som en far sina barn, 12 (B) och vädjade till er att leva ett liv värdigt Gud, som kallar[a] er till sitt rike och sin härlighet.
13 (C) Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som vi predikade och tog det till er, inte som människors ord utan så som det verkligen är: Guds ord som är verksamt i er som tror.
Jesus varnar för fariseerna
23 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar: 2 "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol[a]. 3 (A) Allt som de lär er ska ni därför göra och hålla. Men deras gärningar ska ni inte ta efter, för de talar men handlar inte. 4 (B) De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.
5 (C) Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människor. De gör sina böneremmar[b] breda och sina hörntofsar[c] stora. 6 (D) De älskar att få hedersplatserna vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, 7 och de vill gärna bli hälsade på torgen och kallas rabbi[d] av människorna.
8 Men ni ska inte låta er kallas rabbi, för en är er Mästare och ni är alla bröder. 9 Och kalla inte någon på jorden er fader, för en är er Far, han som är i himlen. 10 Låt er inte heller kallas lärare, för en är er lärare, Kristus. 11 (E) Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare. 12 (F) Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig ska bli upphöjd.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation