Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Återställd lycka
126 En vallfartssång.
När Herren förde tillbaka Sions fångar,
var det som om vi drömde.
2 Vi skrattade högt och sjöng av glädje, vi jublade.
Bland folken sades det:
”Herren har gjort stora ting för dem!”
3 Ja, Herren har gjort stora ting med oss,
och vi är glada.
4 Återställ vår lycka, Herre,
liksom bäckarna i Negev!
5 De som sår med tårar
ska få skörda med glädje.
6 Gråtande går de ut med säden de ska så,
men med jubel kommer de tillbaka och bär sina kärvar.
Abraham begraver Sara
23 När Sara var 127 år gammal, 2 dog hon i Kirjat-Arba, nuvarande Hebron, i Kanaans land. Abraham kom för att sörja Sara och begråta henne. 3 Sedan lämnade han den döda och sa till hettiterna: 4 ”Jag bor här som gäst och främling hos er. Låt mig få köpa ett stycke mark som jag kan ha som gravplats, där jag kan begrava min döda.”
5 Männen svarade: 6 ”Hör nu herre, du är en Guds furste här bland oss. Begrav din döda i den bästa av våra gravar. Ingen av oss ska vägra dig sin gravplats. Du kan begrava din döda i vilken som helst av dem.”
7 Då böjde sig Abraham djupt inför landets folk, hettiterna, 8 och sa: ”Om ni nu vill tillåta mig att begrava min döda här, så hör på mig och tala med Efron, Sochars son, 9 om han vill sälja grottan i Makpela, som ligger vid slutet av hans åker. Jag ska naturligtvis betala fullt pris för den, och så får jag en egen familjegrav bland er.”
10 Hettiten Efron satt där bland alla de andra och nu svarade han Abraham medan de andra hörde på inför alla som kommit till stadsporten[a]: 11 ”Min herre, hör på mig! Jag ger dig både åkern och grottan. Med folket som vittnen ger jag den härmed till dig. Gå och begrav din döda.”
12 Abraham bugade sig än en gång inför landets folk 13 och svarade Efron medan alla lyssnade: ”Nej, låt mig köpa den av dig. Låt mig få betala det fulla priset för åkern, och sedan ska jag begrava min döda.”
14 Efron svarade Abraham: 15 ”Hör, herre! Ett land värt 400 siklar[b] silver – vad betyder det för dig och mig? Gå du och begrav din döda.”
16 Då tog Abraham fasta på Efrons ord och vägde upp det pris Efron hade nämnt inför hettiterna – 400 siklar silver, enligt gängse affärspraxis. 17 Efrons åker i Makpela, nära Mamre, grottan i änden på åkern och alla träden på åkern, blev så 18 Abrahams egendom där vid stadsporten i närvaro av hettiterna. 19 Och Abraham begravde sedan sin hustru Sara i grottan i Makpela, nära Mamre, i Hebron i Kanaans land.
3 När vi inte kunde stå ut längre, beslöt vi oss därför att själva stanna kvar i Athen 2 och skicka vår bror Timotheos, Guds medarbetare som sprider evangeliet om Kristus. Han skulle styrka och uppmuntra er tro, 3 så att ingen vacklar under dessa svårigheter. De ingår i vad som ligger framför oss, det visste ni redan. 4 Medan vi fortfarande var kvar hos er, sa vi till er att vi kommer att få lida, och så har det också blivit, som ni vet.
5 När jag inte längre kunde stå ut, skickade jag därför Timotheos för att ta reda på hur det var med er tro. Jag var rädd att frestaren kunde ha lockat er, så att vårt arbete hade varit förgäves.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.