Revised Common Lectionary (Complementary)

Lova Herren i himlen och på jorden

148 Lova Herren i himlen! Prisa honom i höjden!

² Lova honom, alla hans änglar, hela himlens här!

³ Lova honom, sol och måne och alla lysande stjärnor.

⁴ Lova honom, ni himlar som finns där ovan! Lova honom, ni dimmor högt ovan molnen!

⁵ Låt allt som han har skapat lova honom, för han gav order om att de skulle bli till.

⁶ Han gav dem för alltid deras plats. Hans befallningar kan aldrig upphävas.

⁷ Lova honom du jord och ni varelser i havens djup.

⁸ Låt eld och hagel, snö och regn, väder och vind, lyda honom.

⁹ Låt berg och kullar, fruktträd och cedrar,

¹⁰ vilddjur och boskap, ormar och fåglar lova honom.

¹¹ Låt kungar och folk med sina härskare och domare,

¹² unga män och flickor,

¹³ ja, låt alla lova Herren tillsammans. Han, bara han, är värd det. Hans härlighet är mycket större än jorden och himlen.

¹⁴ Han har gjort sitt folk starkt och gett det hopp. Därför lovar Israel honom, det folk som står honom närmast.Halleluja! Ja, lova Herren!

⁵ Och nu, säger Herren, han som gjorde mig till sin tjänare redan innan jag var född, som gav mig uppdraget att ge honom hans folk Israel tillbaka och som har gett mig förtroende och kraft att utföra detta uppdrag:

⁶ Du ska göra mer än bara upprätta Israel åt mig. Jag ska göra dig till ett ljus för alla världens nationer så att du kan förmedla min frälsning också till dem.

⁷ Herren, befriaren och den Helige i Israel, säger till den som är övergiven och föraktad av människor och till den som jordens regenter trampar under sina fötter: Kungar ska resa sig när du går förbi, och furstar ska buga sig inför dig därför att Herren har utvalt dig. Han, den trofaste Herren, den Helige i Israel, utväljer dig.

Herren ska trösta sitt folk

^8-9 Herren säger: Du har gjort din begäran i rätt ögonblick. Jag ska bevara dig från ond, bråd död och genom dig ingå ett förbund med alla folk. Jag ska ge dig ett tecken och ett löfte, som visar att jag ska återupprätta Israels land och återlämna det åt dess eget folk igen. Genom dig säger jag till mörkrets fångar: 'Kom ut! Jag ger er frihet!' De ska vara mina får och beta på grönskande ängar och gräsklädda höjder.

¹⁰ De ska aldrig vara hungriga eller törstiga. Den heta solen och den brännande ökenvinden ska aldrig mer nå dem. Herren ska i sin stora nåd leda dem utmed svalkande vattendrag.

¹¹ Jag ska göra bergen till jämn mark framför dem, och vägarna ska gå fram högt ovanför dalarna.

¹² Mitt folk ska vända tillbaka långt bortifrån, från norr och väster och söder.

¹³ Sjung av glädje, ni himlar, och ropa högt, du jord! Stäm upp en sång, ni berg, för Herren har tröstat sitt folk och ska ha medlidande med det.

¹⁴ Ändå säger de: Herren övergav oss, han har glömt bort oss.

¹⁵ Men det är inte så! Kan en mor glömma bort sitt lilla barn och låta bli att älska sin egen son? Även om något sådant skulle kunna ske, ska jag i alla fall inte glömma er.

Jesus berättar om sin verkliga familj

^46-47 Medan Jesus talade i det överfulla huset kom hans mor och bröder dit.När då någon sa till honom att de stod utanför och ville tala med honom

⁴⁸ frågade han: Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?

⁴⁹ Han pekade sedan på sina lärjungar och sa: Se, det här är min mor och det här är mina bröder.

⁵⁰ Sedan tillade han: Den som lyder min Far i himlen är min bror, min syster och min mor!