Revised Common Lectionary (Complementary)
46 Maria svarade:O, jag vill lovprisa Herren!
47 Jag jublar i Gud, min Frälsare!
48 Han har tagit sig an mig - en oansenlig kvinna, och nu kommer människor i alla tider att kalla mig välsignad av Gud.
49 Han, den helige och mäktige, har gjort något stort med mig.
50 Hans nåd varar från generation till generation över alla som erkänner honom som Herre.
51 Hans väldiga arm är full av kraft! De stolta och högfärdiga slår han ner.
52 Furstar fördriver han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han.
53 Han mättar de hungriga med sina gåvor, men de rika driver han bort med tomma händer.
54 Tänk på hur han hjälper sitt Israel! Han glömmer inte sitt löfte att vara barmhärtig.
55 Han lovade ju våra fäder, Abraham och hans barn, att alltid visa nåd mot dem.
Hanna tackar Herren
2 Hanna bad och tackade Herren med dessa ord:Jag gläder mig i Herren! Han har välsignat mig! Nu har jag ett svar åt mina fiender, för Herren har löst mitt problem. Jag är så glad!
2 Ingen är helig som Herren! Det finns ingen annan Gud, ingen enda klippa som vår Gud.
3 Sluta upp med ert högmodiga och stolta tal och era stora ord!Herren vet vad ni har gjort, och han kommer att döma era handlingar.
4 Krigarnas bågar är sönderbrutna, men de som stapplade av svaghet är nu starka.
5 De som förut mådde väl svälter nu och de som förut var hungriga får nu mat.Den ofruktsamma kvinnan har nu sju barn, men hon som hade många barn tynar bort.
6 Herren dödar och Herren ger liv.
7 Några låter han vara fattiga och andra rika.En låter han falla, och en annan lyfter han upp.
8 Han lyfter upp de fattiga ur dammet på askhögen och behandlar dem som furstar.Han sätter dem på hedersplatserna, och de får ärva rikedomarna.Hela jorden vilar på den grund Herren byggt.
9 Han kommer att skydda sina gudfruktiga barn, men de onda kommer att tystas i mörkret.Ingen ska lyckas enbart genom egen styrka.
10 De som kämpar mot Herren kommer att brytas sönder. Han dundrar mot dem från himlen.Han dömer hela jorden.Han ger makt till sin kung och stor ära till sin smorde.
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
11 När de närmade sig byarna Betfage och Betania som låg alldeles utanför Jerusalem vid Oljeberget, skickade Jesus två av sina lärjungar i förväg.
2 Gå in i byn som ligger framför er, sa han till dem. När ni kommer fram dit, så får ni se en ung åsna stå bunden där, som ingen har ridit på än. Ta den och kom hit med den.
3 Och om någon frågar vad ni tänker göra med den så säg bara: 'Vår Mästare behöver den, men han kommer snart att lämna tillbaka den.'
4-5 De två männen gav sig iväg och fann åsnan stå bunden på bygatan vid en husport. Medan de höll på att lösgöra den sa några som stod där: Vad tar ni er till med? Tänker ni ta åsnan?
6 De svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den.
7 De ledde sedan den unga åsnan till Jesus, och lärjungarna lade sina mantlar på den och Jesus steg upp på den och red mot Jerusalem.
8 För att hylla honom lade många människor ut sina kläder som en matta framför honom och andra bredde ut gröna kvistar från träden.
9 Och både de och de som gick bakom Jesus ropade: Leve kungen! Må Herrens välsignelse vila över honom som nu kommer!
10 Välsignat är det rike som han för med sig, vår fader Davids rike. Gud bevare kungen!
11 Sedan red han in i Jerusalem och gick in i templet. Där gick han runt och iakttog noga allt vad som försiggick. Men eftersom det redan var sent på eftermiddagen återvände han till Betania med de tolv lärjungarna.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®