Revised Common Lectionary (Complementary)
Vänta på Herren
27 Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem behöver jag vara rädd för?
2 När onda människor kommer emot mig och anfaller mig ska de snubbla och falla!
3 Ja, även om en väldig armé skulle omringa mig, behöver jag inte känna någon fruktan! Jag är säker på att Gud kommer att rädda mig.
4 Det enda jag vill ha av Gud, det som jag längtar efter mer än något annat, är förmånen att få bo i hans tempel i hela mitt liv. Jag vill känna hans närvaro varje dag och få glädjas över hans fullkomlighet och ära.
5 När svårigheterna kommer tänker jag vara i hans tempel. Där kommer han att gömma mig. Han ska sätta mig på en hög klippa,
6 utom räckhåll för de fiender som omringar mig. Med glädjerop vill jag ge honom mitt offer och jag vill sjunga till hans ära.
7 Lyssna när jag ropar, Herre! Var barmhärtig och sänd mig den hjälp jag behöver!
8 Jag hörde när du sa: Mitt folk, vänd er direkt till mig, och jag svarade: Herre, jag kommer.
9 Göm dig inte för mig, så att jag får svårt att finna dig! Bli inte förargad på mig, och visa inte bort din tjänare. Hittills har du hjälpt mig i alla svårigheter. Lämna mig inte nu! Överge mig inte, min frälsnings Gud.
10 Nej, även om min far och mor skulle överge mig, så tar du hand om mig och tröstar mig!
11 Säg mig vad jag ska göra, Herre, och gör det helt klart för mig, för jag är omgiven av fiender!
12 Låt dem inte få tag på mig, Herre! Låt mig inte falla i deras händer! De anklagar mig ju för sådant som jag aldrig har gjort, och de är alltid så utstuderat grymma.
13 Men jag vet att Herren ska befria mig än en gång, och att jag ska få leva och se hur god han är.
14 Var inte otålig! Vänta på Herren, så ska han komma och rädda dig! Var stark och modig. Sätt ditt hopp till Herren, så ska han hjälpa dig!
7 För de rättfärdiga är vägen jämn. Gud har jämnat ut den framför dem.
8 Herre, vi vill göra din vilja! Våra hjärtan längtar efter att få förhärliga ditt namn.
9 Hela natten söker jag dig. Jag söker Herren av uppriktigt hjärta, för det är bara när du dömer och straffar, som människorna vänder om från sin ondska och gör det som är rätt.
10 Att du är god mot de onda hjälper inte. De fortsätter i sin ogudaktighet och bryr sig inte om ditt majestät.
11 De lyssnar inte när du varnar, och de ser inte din hand som är lyft mot dem. Visa dem hur mycket du älskar ditt folk! Då kanske de kommer att skämmas. Ja, låt dem brinna i den eld som är avsedd för dina fiender!
12 Herre, ge oss en varaktig fred. Allt vi har och allt vi är kommer från dig!
13 Herre, vår Gud, en gång dyrkade vi andra gudar, men nu tillber vi bara dig.
14 De som vi förut tillbad och tjänade är döda och borta och kommer aldrig mer igen. Du kom och förgjorde dem, och nu är de för länge sedan bortglömda.
15 Du har gjort vårt folk stort och mäktigt. Du har utvidgat vårt lands gränser!
37 Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: Bröder, vad ska vi göra?
38 Petrus svarade: Var och en av er måste vända sig bort från synden och komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få den helige Ande som gåva.
39 Kristus har nämligen lovat att den helige Ande ska ges till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja till och med till dem som bor i andra länder!
40 Sedan höll Petrus en lång predikan och berättade om Jesus och uppmanade med stor kraft alla som lyssnade att ta emot frälsning och rädda sig undan detta onda släkte.
41 Och de som lät sig överbevisas av det Petrus sa döptes - tillsammans cirka tretusen personer.
Den första kristna församlingen
42 De förenade sig med de andra troende och deltog regelbundet i apostlarnas undervisning, i gudstjänsterna, i brödsbrytelsen och i bönen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®