Revised Common Lectionary (Complementary)
Tillförsikt i stället för ytlighet
37 Var aldrig avundsjuk på de ogudaktiga!
2 Snart vissnar de bort som gräset och försvinner.
3 Lita i stället på Herren. Var vänlig och god mot andra, så kommer du att få leva i trygghet i landet.
4 Gläd dig över Herren! Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta mest av allt önskar.
5 Överlåt allt du gör åt Herren och bekymra dig inte om framtiden. Lita på honom, för han ska hjälpa dig.
6 Alla kommer att se hur oskyldig du är, för Herren ska försvara dig och låta din rättfärdighet lysa som middagssolen.
7 Visa tålamod, och vänta på att Herren ska gripa in. Var inte avundsjuk på ogudaktiga människor som har framgång.
8 Låt inte din vrede ta överhanden! Och reta inte upp dig, för det gör dig bara illa.
9 De som gör ont ska Gud utrota, men de som litar på Herren ska ta landet i besittning.
10 Det dröjer inte länge innan de ogudaktiga försvinner, och förgäves kommer man att söka efter dem.
11 Men alla som litar på Herren ska bli välsignade och ärva landet. Deras lycka kommer inte att veta av några gränser.
39 Herren frälser de gudfruktiga! Han är deras räddning och deras tillflykt, när svårigheterna kommer.
40 Hos honom finner de hjälp och räddning, ja han skyddar dem för de ogudaktiga och står vid deras sida.
18 Då steg Juda fram och sa: Låt mig bara få säga en sak, herre. Ha tålamod med mig bara ett ögonblick, för jag vet att du kan döma mig omedelbart, som om du vore Farao själv.
19 Du frågade oss om vår far var i livet och om vi hade ytterligare någon bror,
20 och vi svarade: 'Ja, far lever. Han är nu en gammal man, och han har fått ett barn på gamla dagar, som nu är en ung man, och som hans far är mycket fäst vid. Han är den ende som är kvar av sin mors barn eftersom hans bror är död.'
21 Och du sa till oss: 'För hit honom, så att jag kan få se honom.'
22 Men vi sa: 'Herre, pojken kan inte lämna sin far, för då kommer hans far att dö.'
23 Men du sa till oss: 'Kom inte tillbaka hit, om ni inte har er yngste bror med er.'
24 Därför återvände vi till vår far och berättade för honom vad du hade sagt.
25 Och när han sa: 'Gå tillbaka och köp oss lite mat
26 svarade vi: 'Vi kan absolut inte resa utan att ta vår yngste bror med oss.'
27 Då sa far till oss: 'Ni vet att min hustru Rakel fick två söner, och att
28 en av dem gick bort för att aldrig återvända, förmodligen söndersliten av vilda djur, för jag har aldrig sett honom sedan dess.
29 Om ni tar hans bror från mig och något ont drabbar honom också, kommer jag att dö av sorg.'
30 Herre, om jag nu går tillbaka till min far och pojken inte är med oss - jag känner far och vet hur fäst han är vid pojken - kommer han att dö, när han ser att pojken saknas.
31 Vi kommer att bli skyldiga till hans för tidiga död.
32 Herre, jag lovade min far att jag skulle ta hand om pojken. Jag sa till honom, att om jag inte hade honom med mig tillbaka, så skulle jag bära skulden för alltid.
33 Herre, låt mig stanna som slav i stället för pojken, och låt honom få återvända hem med sina bröder.
34 Hur skulle jag kunna återvända hem till far utan pojken? Skona mig från att behöva se min fars sorg och förtvivlan.
57 Varför vägrar ni att erkänna det som är rätt?
58 Om ni möter er motpart på väg till domstolen så försök att klara upp er skuld med honom innan ni kommer inför domaren. Annars kan ni bli dömda och satta i fängelse.
59 Och om det händer kommer ni inte att bli fria förrän vartenda öre är betalt.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®