Revised Common Lectionary (Complementary)
Gud står vid sitt ord
138 Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta. Andra gudar betyder ingenting för mig. Därför vill jag lova dig med sång.
2 Jag vänder mig mot ditt heliga tempel och tackar dig för all din nåd och trofasthet. Du har infriat dina löften och gjort mig stum. Du har gjort mer än jag hade väntat mig.
3 När jag ropade till dig om hjälp så lyssnade du till mig och gav mig ny kraft.
4 Varje kung på jorden ska tacka dig, Herre, när de får höra att du står vid ditt ord.
5 Ja, de ska sjunga om vad du, Herre, har gjort, för din makt och ära är gränslös.
6 Ja, du är den högste, men trots det så tar du hand om de svaga. De stolta genomskådar du redan på långt håll.
7 Även när jag är omgiven av svårigheter, leder du mig tryggt genom dem. Du går emot mina fiender, och med makt räddar du mig.
8 Ja, Herre, du kommer också att göra allt för mig i framtiden, för din nåd tar aldrig slut. Det du har påbörjat, det kommer du också att slutföra.
Mose utser Josua till efterträdare
12 En dag sa Herren till Mose: Gå upp på berget Abarim och se över floden in i det land, som jag har gett Israels folk.
13 När du har sett det kommer du att dö, alldeles som din bror Aron,
14 för du följde inte det jag befallde dig i öknen Sin. När Israels folk gjorde uppror ärade du mig inte utan var olydig när du kallade fram vatten ur klippan. Herren syftade på händelsen i Meriba vid Kades, i öknen Sin.
15 Då sa Mose till Herren:
16 Herre, du som står över allt levande, utse då en ny ledare åt folket innan jag går bort,
17 en man som kan leda dem i striden och ta hand om dem, så att Herrens folk inte blir som får utan herde.
18 Herren svarade: Gå och hämta Josua, Nuns son, som är fylld av ande.
19 För honom till prästen Eleasar. Insätt honom i denna uppgift medan allt folket ser på.
20 Ge honom offentligt denna befogenhet, så att hela Israels folk kommer att lyda honom.
21 Han ska vara den som rådgör med prästen Eleasar för att få direktiv från Herren. Herren ska tala till Eleasar genom urim och tummim, Eleasar ska vidarebefordra dessa instruktioner till Josua och folket, och han ska vara deras ledare.
22 Mose gjorde som Herren sagt och tog med sig Josua till prästen Eleasar.
23 Och medan folket såg på lade Mose sina händer på Josua och avskilde honom för hans ansvarsfulla uppgift, precis som Herren hade sagt.
26 När han sedan kom till Jerusalem försökte han träffa de troende, men alla var rädda för honom och ingen vågade lita på honom.
27 Då följde Barnabas med honom till apostlarna och berättade för dem hur Saul hade sett Herren på Damaskusvägen, och om vad Herren hade sagt till honom och om hur han sedan ivrigt predikat om Jesus.
28 Då accepterade de honom. Därefter var han ständigt tillsammans med de troende
29 och talade frimodigt i Herrens namn. Men några grekisktalande judar, som han diskuterade med, sammangaddade sig för att mörda honom.
30 När de andra troende hörde talas om detta, tog de honom med sig till Caesarea och skickade sedan iväg honom till hans hemstad Tarsos.
31 Nu levde församlingarna i Judeen, Galileen och Samarien i fred. De troende växte till i lydnad och lärde sig att leva i Herrens fruktan, och under den helige Andes ledning kom många fler till tro.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®