Revised Common Lectionary (Complementary)
Gud står vid sitt ord
138 Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta. Andra gudar betyder ingenting för mig. Därför vill jag lova dig med sång.
2 Jag vänder mig mot ditt heliga tempel och tackar dig för all din nåd och trofasthet. Du har infriat dina löften och gjort mig stum. Du har gjort mer än jag hade väntat mig.
3 När jag ropade till dig om hjälp så lyssnade du till mig och gav mig ny kraft.
4 Varje kung på jorden ska tacka dig, Herre, när de får höra att du står vid ditt ord.
5 Ja, de ska sjunga om vad du, Herre, har gjort, för din makt och ära är gränslös.
6 Ja, du är den högste, men trots det så tar du hand om de svaga. De stolta genomskådar du redan på långt håll.
7 Även när jag är omgiven av svårigheter, leder du mig tryggt genom dem. Du går emot mina fiender, och med makt räddar du mig.
8 Ja, Herre, du kommer också att göra allt för mig i framtiden, för din nåd tar aldrig slut. Det du har påbörjat, det kommer du också att slutföra.
21-22 Och eftersom Edom vägrade att låta Israel passera genom sitt land, vände man tillbaka från Kades till berget Hor.
Aron dör
23 När de var vid gränsen till Edoms land sa Herren till Mose och Aron:
24 Nu är tiden inne för Aron att dö. Han ska inte komma in i det land som jag har gett Israels folk, därför att ni båda handlade i strid mot mina instruktioner när det gällde vattnet i Meriba.
25 Ta med dig Aron och hans son Eleasar upp på berget Hor.
26 Där ska du ta av Aron hans prästkläder och sätta dem på hans son Eleasar. Sedan ska Aron dö där uppe.
27 Mose gjorde som Herren sagt, och de tre gick tillsammans upp på berget Hor medan allt folket såg på.
28 När de kom upp till toppen, tog Mose av Aron hans prästkläder och satte dem på hans son Eleasar. Sedan dog Aron. Mose och Eleasar gick tillbaka ner,
29 och när folket fått beskedet om Arons död sörjde man honom i trettio dagar.
19 Därefter åt han och fick så krafterna tillbaka.
Saul predikar frimodigt
20 Han stannade hos de troende i Damaskus några dagar, och så snart det var möjligt gick han till synagogan, för att inför alla berätta de goda nyheterna att Jesus verkligen är Guds Son.
21 Alla som hörde honom blev häpna och frågade: Är inte det här samme man som i Jerusalem så häftigt har förföljt alla som var anhängare till Jesus? Vi har hört att han kom hit för att arrestera dem allesammans och ta dem med sig som fångar till översteprästerna.
22 Men Saul uppträdde med allt större kraft, och judarna i Damaskus kunde inte säga emot honom när han bevisade att Jesus verkligen är Kristus.
23 Efter en tid beslutade de judiska ledarna sig för att döda Saul.
24 Men Saul fick höra om deras planer och att de bevakade stadsportarna natt och dag och var beredda att mörda honom.
25 En natt firade därför några av hans nyomvända vänner ner honom från stadsmuren i en korg.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®