Revised Common Lectionary (Complementary)
Mem
97 Hur kär har jag inte din undervisning!
Hela dagen begrundar jag den.
98 Dina bud gör mig visare än mina fiender,
ty för evigt är de hos mig.
99 Jag är klokare än alla mina lärare,
ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Jag är förståndigare än de gamla,
ty jag tar dina befallningar i akt.
101 Jag håller mina fötter borta från alla onda vägar
för att ta vara på ditt ord.
102 Jag viker ej från dina domslut,
ty du undervisar mig.
103 Hur ljuvligt smakar inte ditt tal!
Det är sötare än honung för min mun.
104 Genom dina befallningar får jag förstånd,
därför hatar jag alla lögnens vägar.
16 Men våra fäder handlade övermodigt.
De var hårdnackade och lyssnade inte på dina befallningar.
17 De vägrade lyssna
och kom inte ihåg de under
som du hade gjort bland dem.
De var hårdnackade
och valde i sin upproriskhet en anförare
för att vända tillbaka till sitt slaveri.
Men du är en Gud som förlåter,
nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd.
Du övergav dem inte,
18 fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:
"Detta är din gud,
som har fört dig upp ur Egypten",
och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
19 Men i din stora barmhärtighet
övergav du dem ändå inte i öknen.
Molnstoden vek inte ifrån dem om dagen
utan ledde dem på vägen,
och eldstoden upplyste om natten
den väg de skulle gå.
20 Din gode Ande gav du för att undervisa dem.
Ditt manna nekade du inte deras mun,
och vatten gav du dem när de törstade.
21 I fyrtio år försörjde du dem i öknen,
så att ingenting fattades dem.
Deras kläder blev inte utslitna,
och deras fötter svullnade inte.
22 Du gav dem riken och folk
och delade ut åt dem olika områden.
De intog Sichons land,
det land som tillhörde kungen i Hesbon,
och det land som tillhörde Og, kungen i Basan.
23 Deras barn gjorde du talrika
som stjärnorna på himlen.
Du förde dem in i det land
som du lovat deras fäder
att komma till och ta i besittning.
24 Och deras barn kom
och tog landet i besittning.
Du kuvade för dem landets invånare, kananeerna,
och gav dessa i deras hand,
både kungarna och landets folk,
och de gjorde med dem som de ville.
25 De intog befästa städer och en bördig jord
och tog i besittning hus fulla med allt gott,
och uthuggna brunnar, vingårdar,
olivplanteringar och fruktträd i mängd.
De åt, blev mätta och välmående
och njöt av din stora godhet.
26 Men de blev olydiga och upproriska mot dig,
de kastade din lag bakom sin rygg.
De dödade dina profeter som varnade dem
och ville få dem att vända om till dig.
De gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
27 Då gav du dem i deras fienders hand
och dessa förtryckte dem.
Men i sin nöd ropade de till dig,
och från himlen hörde du det.
Efter din stora barmhärtighet
gav du dem befriare,
som frälste dem ur deras fienders hand.
28 Men när de kom till ro,
gjorde de åter det som var ont inför dig.
Då lämnade du dem i deras fienders hand,
så att dessa fick råda över dem.
Men åter ropade de till dig,
och från himlen hörde du det,
du räddade dem efter din barmhärtighet många gånger.
29 Du förmanade dem för att föra dem tillbaka till din undervisning.
Men de var övermodiga
och lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter,
fastän den människa som håller dem får leva genom dem.
De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.
30 Du hade tålamod med dem i många år
och förmanade dem med din Ande genom dina profeter,
men de lyssnade inte.
Då gav du dem i de främmande folkens hand.
31 Men du som är rik på barmhärtighet gjorde inte slut på dem
och övergav dem inte.
Ty du är en nådig och barmhärtig Gud.
Avslutning
21 För att också ni skall få veta hur jag har det och vad jag gör, kommer Tykikus, vår käre broder och trogne tjänare i Herren, att underrätta er om allt. 22 Jag sänder honom till er just för att ni skall få veta hur det är med oss och för att han skall uppmuntra era hjärtan. 23 Frid vare med bröderna och kärlek och tro från Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. 24 Nåd och oförgängligt liv vare med alla som älskar vår Herre Jesus Kristus.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln