Revised Common Lectionary (Complementary)
En glädjesång till Israels Gud
1-2 Herren gör oss starka! Jubla högt inför honom. Låt oss höja glädjerop till Israels Gud.
3 Stäm upp lovsång och slå på trummor. Spela på lyror och harpor.
4 Blås i trumpeter! Kom till våra glada fester vid fullmåne och nymåne.
5 Gud har gett oss dessa högtidsdagar. De finns nerskrivna i Israels lagar.
6 Redan då, när han kämpade mot egyptierna, gav han dessa lagar till sitt folk.Då hör jag en okänd röst som säger:
7 Nu ska jag befria er från denna börda! Ni ska få lägga ner er tunga last!
8 Ni ropade på mig när ni var i nöd, och jag frälste er. Jag svarade er från Sinais berg, mitt gömställe i stormen. Jag prövade er tro vid Meriba, när ni klagade över att det inte fanns något vatten.
9 Lyssna till mig, mitt folk, och ta emot mina varningar! Israel, om du bara ville lyssna!
10 Ni ska aldrig tillbe någon avgud eller ha främmande gudar ibland er.
11 För det var jag, Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. Pröva mig bara! Öppna er mun och se om jag inte kommer att fylla den.
12 Men nej, mitt folk lyssnar inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra.
13 Därför låter jag dem gå sina egna dåraktiga vägar och leva som de själva vill.
14 Tänk om mitt folk bara ville lyssna på mig! Tänk om Israel ville följa mig och vandra på mina vägar!
15 Tänk hur snabbt jag då skulle besegra deras fiender! Jag skulle på en gång krossa deras ovänner!
16 Ja, alla som hatar Herren måste böja sig ner i fruktan, och deras straff ska vara utan ände.
17 Men er skulle han låta skörda det finaste vete, och han skulle låta er få njuta av vildhonung.
Rut plockar ax i Boas åker
2 Noomi hade en rik släkting i Betlehem, som hette Boas.
2 En dag sa Rut till Noomi: Kanske jag kunde gå ut på någon godhjärtad mans åker och plocka upp den säd, som hans skördemän lämnat.Det är bra om du gör det, min kära dotter, svarade Noomi uppmuntrande.
3 Rut gav sig då av, och den åker hon råkade hamna på tillhörde just Boas, denne släkting till Noomis man.
4-5 Boas kom förbi efter ett besök i staden medan Rut var på åkern. När han hade hälsat på skördefolket, frågade han förmannen: Vem är flickan där borta?
6 Det är flickan från Moabs land, som kom tillbaka hit med Noomi, svarade förmannen.
7 I dag på morgonen bad hon mig att få plocka upp den säd som skördemännen lämnat efter sig, och hon har hållit på här hela dagen. Hon har bara vilat sig en liten stund där i skuggan.
8-9 Boas gick då bort till Rut och pratade med henne: Du kan stanna kvar här, mitt barn, och plocka så länge du vill. Du behöver inte gå till någon annans åkrar. Stanna här med mitt tjänstefolk. Jag har sagt till mina män att lämna dig i fred. Blir du törstig kan du bara gå och dricka av vattnet som man bär ut hit.
10-11 Hon tackade honom mycket ödmjukt och frågade: Hur kommer det sig att du är så vänlig mot mig? Du måste väl veta att jag är främling här.Ja, det vet jag, svarade Boas. Men jag vet också hur mycket gott du gjort mot din svärmor sedan din man dog, och hur du har lämnat dina föräldrar i ditt eget land och följt med henne hit för att bo bland främlingar.
12 Herren, Israels Gud, under vars vingar du tagit din tillflykt, ska välsigna dig för det.
13 Tack, svarade hon. Du är så vänlig mot mig, fast jag inte ens är en av dina arbetare.
14 När det var dags att äta ropade Boas på henne: Kom hit och ät med oss. Ta av brödet och doppa det i vinet.Hon satte sig då ner och åt med hans skördefolk, och han gav henne mer mat än hon orkade äta.
15 När hon sedan gick tillbaka till sitt arbete, sa Boas till de unga männen att även låta henne få plocka ax bland kärvarna
16 och att de avsiktligt skulle lämna kvar ax, som hon kunde plocka utan att någon sa något om det.
17 Rut arbetade hela dagen, och på kvällen när hon tröskade det som hon plockat, blev det ungefär trettiofem liter.
18 Hon bar det till sin svärmor i staden och gav det till henne tillsammans med den mat som blivit över sedan hon själv hade ätit.
19 O, vad mycket, utropade Noomi. Var har du plockat allt detta i dag? Gud ska välsigna den som varit så vänlig mot dig!Rut berättade då för henne vad hon hade varit med om och nämnde också att det var Boas som ägde åkern.
20 Tack gode Gud för en sådan man! Gud har fortsatt att vara barmhärtig mot oss, på samma sätt som han var mot våra män medan de levde! Boas är ju också en av våra närmaste släktingar, konstaterade Noomi glatt.
21 Ja, sa Rut. Han har sagt åt mig att komma tillbaka, och jag får gå alldeles bakom skördemännen ända tills hela skörden är bärgad.
22 Det är underbart! utropade Noomi. Gör nu som han sagt till dig. Stanna kvar där tillsammans med alla de andra flickorna under hela skördetiden. Du kommer att vara tryggare där än på någon annan åker!
23 Och det gjorde Rut. Hon stannade kvar under hela kornskörden och sedan också under veteskörden, men hon fortsatte att bo hos sin svärmor.
14 Kära vänner, medan ni väntar på att detta ska hända, ska ni kämpa för att leva utan att synda, i frid med alla.
15-16 Och kom ihåg varför han dröjer. Det är för att människor ska få möjlighet att bli frälsta. Vår kloke och älskade bror Paulus har talat om samma saker i många av sina brev. En del av hans utläggningar är inte lätta att förstå, och det finns alltid människor som i sin okunnighet förvränger dem precis som de gör med andra delar av Skriften, och följden blir en katastrof för dem. De går mot sin undergång.
17 Jag varnar er i förväg, kära bröder, så att ni kan vara på er vakt och inte bli lurade av dessa gudlösa människors misstag, för då blir ni också inblandade i dem.
18 Väx i stället i andlig styrka och lär känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus mer och mer. Honom tillhör all ära, både nu och i evighet.Farväl!Petrus
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®