Revised Common Lectionary (Complementary)

Herren håller vad han lovat

^1-2 Halleluja, prisa Herren! Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta för alla som tillhör honom, ja för hela församlingen! Allt det han gör är stort och väldigt och alla som ser det försöker att förstå det,

³ för hans under bevisar hans ära, majestät och eviga godhet.

⁴ Vem kan glömma de under han gör, under fyllda av barmhärtighet och nåd?

⁵ Han ger mat till dem som ärar honom. Han glömmer aldrig det förbund han ingått med Israel.

⁶ Han har bevisat hur mäktig han är genom att ge dem deras land, fastän landet hade varit ett hem för många andra folk.

⁷ Allt han gör är rätt och gott, och hans lagar kan man lita på.

⁸ De förlorar aldrig sin giltighet utan består. Han har gett dem till oss för att visa oss vad sanning och rättfärdighet är.

⁹ Han befriade sitt folk och slöt ett evigt förbund med dem. Vilket heligt och respektingivande namn han har!

¹⁰ Hur kan människor bli visa? Enda sättet att lära sig vishet är att ta Gud på allvar, för man växer i vishet genom att lyda hans lagar. Prisa hans namn i evighet!

⁶ Här på berget Sion i Jerusalem ska Herren, härskarornas Gud, ordna ett gästabud för alla nationer, en underbar fest med god mat och utsökta viner och kött av bästa slag.

⁷ Då ska han skingra det mörka moln, den dödens svepning, som täcker jorden.

⁸ Han ska för alltid göra slut på döden. Herren Gud ska torka bort alla tårar och avvända det hån och förakt som riktas mot hans folk och land. Herren har talat, och han ska också göra detta!

⁹ På den dagen ska man säga: Det här är vår Gud, den som vi trodde och väntade på. Nu är han äntligen här. Låt oss vara glada!

¹⁰ För Herrens goda hand ska vila över Jerusalem, och Moab ska trampas ner som halm i dyn under hans fötter.

^35-36 Fram emot kvällen kom lärjungarna till honom och sa: Det blir snart mörkt. Skicka därför iväg folket till byarna och gårdarna här i närheten så att de kan köpa mat, för det finns inget att äta här i ödemarken.

³⁷ Men Jesus sa: Ni själva kan väl ge dem mat.Hur då? frågade lärjungarna. Det skulle kosta en förmögenhet att köpa mat till allihop.

³⁸ Hur mycket mat har vi? frågade han. Gå och ta reda på det.När de kom tillbaka rapporterade de att det fanns fem bröd och två fiskar.

^39-40 Jesus bad dem då att säga till människorna att sätta sig ner i det gröna gräset i grupper, en del på femtio och en del på hundra.

⁴¹ Han tog sedan de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och tackade Gud. Sedan bröt han bröden i bitar och gav varje lärjunge lite bröd och fisk, som de skulle ge vidare till folket.

⁴² Och alla åt och blev mätta.

^43-44 Omkring fem tusen män var med vid denna måltid, och efteråt samlade man upp tolv korgar med rester, både bröd och fisk.