Revised Common Lectionary (Complementary)

¹² Jerusalem, lova Herren! Du stad på berget Sion, prisa Herren!

¹³ Han ger dig skydd bakom dina murar och välsignar dina barn.

¹⁴ Han ger landet säkra gränser och fyller ladorna till brädden med det finaste vete.

¹⁵ Han ger världen sina befallningar, och det han befaller sker genast.

¹⁶ Han breder ut ett snötäcke över jorden, vitt och rent, och han sprider ut frosten som aska.

¹⁷ Stora hagel låter han falla till jorden, och han sänder kyla som knappt någon kan uthärda.

¹⁸ Men när han befaller smälter snön och vårvindar börjar blåsa, och de frusna floderna börjar flyta igen.

¹⁹ Han har gjort sitt ord känt för Israel för att hans folk ska leva efter hans lagar och föreskrifter.

²⁰ Något sådant har han inte gjort för andra folk. De känner inte till hans befallningar.Halleluja! Ja, lova Herren!

⁷ Den natten uppenbarade sig Gud för Salomo och sa: Be mig om vad du vill, så ska du få det!

⁸ Salomo svarade: Gud, du har varit så god och barmhärtig mot min far David, och nu har du gett mig riket.

⁹ Du har redan infriat ditt löfte till min far David och har gjort mig till kung över ett folk som består av lika många människor som jorden är full av gruskorn!

¹⁰ Men ge mig nu vishet och kunskap, så att jag kan regera över dem på rätt sätt, för vem kan av sig själv styra en så stor nation som denna?

¹¹ Gud svarade: Därför att din största önskan är att hjälpa mitt folk, och därför att du inte har bett om personlig rikedom och ära eller ett långt liv, och inte heller bett mig om att förbanna dina fiender, utan om vishet och kunskap för att rätt kunna leda mitt folk -

¹² ja, därför ska jag ge dig den vishet och kunskap som du har bett om. Men jag ska också ge dig mer rikedom och ära än någon kung någonsin haft före dig! Och det kommer aldrig mer att finnas en mäktigare kung i hela världen!

¹³ Sedan lämnade Salomo Herrens tält, gick tillbaka ner från höjden och återvände till Jerusalem för att regera över Israel.

Jesus talar om att vi ska vara vaksamma

³² Men ingen, inte ens änglarna i himlen - och inte ens jag själv - vet dagen eller stunden när detta ska hända. Bara Fadern vet det.

³³ Och eftersom ni inte vet när tiden är inne, så var beredda och håll er vakna.

³⁴ Det är med min återkomst som när en man reser utomlands. Innan han far så överlåter han ansvaret till husfolket, och var och en får sin uppgift. Till portvakten säger han att han ska vara på sin vakt.

^35-37 Håll verkligen utkik! För ni vet inte när husets herre kommer tillbaka, om det blir på kvällen, vid midnatt, en tidig morgon eller i skymningen. Jag vill inte hitta er sovande. Det jag säger er gäller också alla andra människor. Håll er vakna inför min återkomst!