Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud älskar Jerusalem

^1-2 Herren är stor! Honom ska vi prisa, där han bor i Jerusalem, sin heliga stad.

³ Vilken fantastisk syn! Se på berget Sion, som reser sig där i norr, högt över slätterna, så att alla kan se det - berget Sion, hela jordens fröjd och den store kungens hem.

⁴ Alla vet att Gud själv är Jerusalems försvarare.

⁵ Jordens kungar kommer tillsammans för att anfalla staden.

⁶ Men så fort de får se den, blir de stela av skräck, och i panik tar de till flykten.

⁷ De bävar på samma sätt som när värkarna sätter in hos en gravid kvinna.

⁸ Men de kan inte fly undan dig, Herre. De slås i spillror som ett skepp i svår storm.

⁹ Vi har hittills bara hört om staden som tillhör vår Gud, han som är Herre över himmel och jord, men nu ser vi den själva! För all framtid har Gud upprättat Jerusalem.

¹⁰ Herre, här i ditt tempel tänker vi på din godhet och kärlek.

¹¹ Gud, ditt namn är känt över hela jorden! Du prisas överallt. Du regerar med rättvisa

¹² och därför kan Jerusalem glädja sig, därför jublar alla människor i Juda städer.

¹³ Gå runt staden och räkna alla dess torn!

¹⁴ Lägg märke till murarna och titta in i palatsen, så att ni kan berätta om dem för era barn.

¹⁵ Denne store Gud är vår Gud i evigheternas evigheter. Han ska leda oss så länge vi lever.

¹⁴ Än en gång kom ett budskap från Herren:

¹⁵ Du människa, de som finns kvar i Jerusalem säger om sina landsflyktiga bröder: 'Det är för att de var så syndiga som Herren lät dem bli bortförda. Nu har Herren gett oss deras land!'

¹⁶ Men tala om för dem som lever i landsflykt att Herren Gud säger: Även om jag har förskingrat er till alla länder i hela världen, kommer jag ändå att beskydda er under den tid ni är där,

¹⁷ och jag kommer att samla er från de länder dit ni blivit spridda och ge er Israels land.

¹⁸ När ni kommer tillbaka, ska ni utplåna varje spår av denna avgudadyrkan.

¹⁹ Jag ska göra er ens till sinnes och ge er en ny ande. Jag ska ta bort era hjärtan av sten och ge er hjärtan fyllda av kärlek till Gud,

²⁰ så att ni lyder mina lagar och blir mitt folk, och jag alltid kan vara er Gud.

²¹ Men beträffande dem som nu längtar efter avgudar i Jerusalem, kan jag bara säga att jag ska betala igen dem för deras synder, säger Herren Gud.

²² Sedan bredde keruberna ut sina vingar, och över varelserna och deras hjul vilade Israels Guds härlighet.

²³ Och Herrens härlighet lämnade staden och stannade över berget öster om staden.

²⁴ Därefter förde Guds Ande mig tillbaka till Babylon, till de judar som levde i landsflykt där. Så slutade min syn över besöket i Jerusalem.

²⁵ Jag berättade för mina landsflyktiga landsmän allt som Herren hade visat mig.

¹² Och Gud har faktiskt gett oss sin Ande, inte världens ande, för att vi ska kunna förstå hans tankar och de gåvor av nåd och välsignelse som han har gett oss.

¹³ När vi har berättat för er om dessa gåvor, har vi till och med använt samma ord som den helige Ande använde, inte ord som vi som människor skulle välja. Vi använder alltså den helige Andes ord för att förklara andliga sanningar.

¹⁴ Den människa som inte har Anden kan inte förstå och kan inte ta emot de tankar från Gud, som den helige Ande ger. De låter oförnuftiga, eftersom bara de som har den helige Ande inom sig kan förstå dem. För alla andra är det helt ofattbart.

¹⁵ Men den andliga människan har insikt i allt, och det oroar och förbryllar världens människor, som inte förstår vad det är frågan om.

¹⁶ Men hur skulle de kunna det? De har ju aldrig lärt känna Herrens tankar och de kan inte ge honom råd. Men hur ofattbart det än kan verka, så har faktiskt vi kristna inom oss del av samma sinne och tankar som Kristus själv.