Revised Common Lectionary (Complementary)
När Herrens röst ljuder
29 Prisa Herren, ni alla änglar! Prisa hans ära och hans kraft!
2 Prisa honom för hans härliga namn! Böj er inför honom och sätt på er högtidskläder.
3 Herrens röst hörs över haven. Gud, den upphöjde, dundrar från skyn.
4 Vad väldig hans röst är, vad stark och majestätisk den är!
5-6 Den knäcker stora träd. Den splittrar Libanons cedrar. Den skakar Libanons och Sirjons berg, så att de hoppar och skuttar som unga kalvar!
7 Herrens röst är en ljungande blixt.
8 Den ljuder genom öknarna och skakar Kades ödemark.
9 Herrens röst fäller de mäktiga ekarna och löven virvlar omkring i luften. I hans tempel ropar alla: Äran, äran tillhör Herren.
10 Redan syndafloden kom på Herrens befallning, och som kung fortsätter han att avslöja sin makt.
11 Han ska ge sitt folk styrka. Han ska välsigna dem med frid.
16 Mose utförde precis allt vad Herren hade bett honom om.
17 På första dagen i första månaden av det andra året blev tabernaklet uppsatt.
18 Mose byggde det. Han ställde socklarna på plats och satte fast brädorna i dem.
19 Sedan bredde han ut tältdukarna över ställningarna och lade på överdraget, precis som Herren hade befallt.
20 Inne i arken placerade han stenarna med de tio budorden inhuggna och satte dit bärstängerna till arken och placerade benådningsplatsen ovanpå arken.
21 Sedan förde han in arken i tabernaklet och satte upp förhänget för att dölja den, allt enligt Herrens befallning.
22 Sedan ställde han bordet på norra sidan av rummet utanför förhänget
23 och lade skådebröden på bordet inför Herren, precis som Herren gett order om.
24 Han ställde ljusstaken mitt emot bordet, på södra sidan av tältet.
25 Sedan ordnade han lamporna så som Herren ville ha dem,
26 ställde guldaltaret i tältet intill förhänget
27 och tände rökelsen av fina kryddor på altaret, precis som Herren hade befallt.
28 Han satte upp draperiet för ingången till tabernaklet,
29 ställde altaret för brännoffren mitt för ingången och offrade brännoffer och spisoffer på det. Allt blev som Herren hade befallt.
30 Sedan ställde han tvättfatet mellan tältet och altaret och fyllde det med vatten, så att prästerna skulle kunna använda det för att tvätta sig.
31 Mose och Aron och Arons söner tvättade sina händer och fötter där
32 varje gång de skulle gå till altaret och in i tältet, precis som Herren hade sagt till Mose att de skulle göra.
33 Därefter satte han upp inhägnaden till förgården som skulle omge tältet och altaret och satte upp förhänget för ingången till förgården. Och så hade då Mose avslutat allt sitt arbete.
Guds härlighet
34 Då kom molnet och täckte tältet och Herrens härlighet fyllde det. 35Mose kunde inte gå in, därför att molnet fanns där och Herrens härlighet fyllde tältet. 36Och så snart molnet höjde sig från tältet, gick Israels folk vidare och följde det. 37Men när molnet stannade, stannade också allt folket tills den dag molnet började röra sig igen.38Molnet vilade över tältet under dagarna, och på nätterna var det som en eld i molnet, så att Israels folk alltid kunde se det.På detta sätt var det under hela deras resa.
35 Nästa morgon skickade domarna några polisbefäl till fångvaktaren med beskedet: Släpp de här männen!
36 Fångvaktaren talade då om för Paulus att de var fria och kunde gå.
37 Men Paulus svarade: Så lätt kommer de inte undan! De har utan rättegång piskat oss offentligt och satt oss i fängelse trots att vi är romerska medborgare. Och nu vill de att vi ska lämna fängelset i hemlighet. Aldrig! Be dem komma hit och själva frige oss.
38 Polisbefälen rapporterade detta till domarna, och när de hörde att Paulus och Silas var romerska medborgare blev de mycket rädda.
39 De kom genast till fängelset och förde ut dem och bad och bönade att de skulle lämna staden.
40 Men Paulus och Silas gick först till Lydias hus, där de träffade de troende och uppmanade dem än en gång att stå fasta i tron. Sedan lämnade de staden.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®