Revised Common Lectionary (Complementary)
Förlåt mig mina synder
25 Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp.
2 Lämna mig inte i sticket, Herre, för jag litar på dig! Låt inte mina fiender lyckas i sina uppsåt! Låt dem inte triumfera över mig!
3 Jag vet att ingen som tror på Gud någonsin behöver skämmas. Men alla som sviker dig ska stå där med sin skam.
4 Herre, visa mig vad jag ska göra! Låt mig förstå vilken väg jag ska gå!
5 Led mig och undervisa mig, för du är en Gud som räddar mig! Det är bara på dig jag kan hoppas!
6-7 Herre, tänk på att du förr har visat mig din godhet och kärlek, förlåt mig för att jag syndade i min ungdom.
8 Herren är god, och alla de som har gått vilse undervisar han med glädje om den rätta vägen.
9 Han undervisar de ödmjuka om sin väg.
10 Med trofasthet och kärlek leder han alla som lyder hans befallningar.
6 Du ensam är Herre. Du har gjort himlen och jorden och haven och allt som är i dem. Du ger liv åt allt och uppehåller allt, och himlens härskaror tillber dig.
7 Du är Herren Gud, som utvalde Abram och ledde honom ut ur det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham.
8 När han var trofast mot dig, ingick du ett avtal med honom och lovade att han och hans ättlingar för alltid skulle få det land som tillhörde kananeerna, hetiterna, amoreerna, perisseerna, jebuseerna och girgaseerna. Nu har du gjort vad du lovade och vi vet att du är rättfärdig och alltid håller ditt ord.
9 Du såg våra förfäders sorg och bedrövelse i Egypten och hörde deras rop vid Röda havet.
10 Du utförde stora under och tecken inför Farao och hans folk, för du visste hur illa egyptierna behandlade ditt folk. Du har skaffat dig ett ärat namn, genom dessa handlingar som aldrig kommer att glömmas.
11 Du delade havet för ditt folk, så att man kunde gå genom det torrskodda. Men fienden lät du sjunka som stenar i djupet.
12 Du ledde våra förfäder med ett moln på dagen och med ett eldsken på natten, så att de kunde hitta vägen.
13 Du uppenbarade dig på berget Sinai, talade med dem från himlen och gav dem lagar, stadgar och bud som är goda och rätta,
14 däribland lagarna om den heliga sabbaten. Genom din tjänare Mose befallde du sedan ditt folk att lyda dem alla.
15 Du gav våra förfäder bröd från himlen när de var hungriga och vatten ur klippan när de var törstiga. Du befallde dem att inta det land som du lovat dem med en ed.
Var beredda på Jesu återkomst
5 När ska allt detta hända? Jag behöver egentligen inte säga något om det, kära bröder,
2 för ni vet så väl att ingen känner till det. Herrens dag ska komma oväntat, som en tjuv om natten.
3 När människor säger: Allt är väl, vi har lugn och ro, då plötsligt ska olyckan komma över dem, lika plötsligt som värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och dessa människor ska inte komma undan för det kommer inte att finnas någon plats där de kan gömma sig.
4 Men ni, kära bröder, är inte okunniga om dessa frågor, och den dag som Herren kommer ska inte överraska er som en tjuv.
5 Ni är alla ljusets och dagens barn, ni tillhör inte mörkret eller natten.
6 Därför ska ni vara på er vakt och inte sova som de andra. Vänta på hans återkomst och håll er nyktra.
7 På natten sover man, och det är då som människor dricker sig berusade.
8 Men låt oss som lever i ljuset hålla oss nyktra, och vara klädda i trons och kärlekens rustning och med frälsningens glada hopp som vår hjälm.
9 Gud har ju inte valt ut oss för att ösa sin vrede över oss, utan för att vi ska bli frälsta genom vår Herre Jesus Kristus.
10 Han dog för oss, för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi lever eller redan har dött när han kommer tillbaka.
11 Därför ska ni fortsätta att uppmuntra och styrka varandra som ni redan gör.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®