Revised Common Lectionary (Complementary)
Gud skyddar de svaga
146 Lova Herren! Ja, prisa honom innerligt!
2 Jag tänker sjunga hans lov så länge jag lever, ja, ända till mitt sista andetag.
3 Lita inte på människor som har makt och inflytande.
4 De är också människor som kommer att dö, och de kommer inte att kunna hjälpa någon. På ett ögonblick faller allt som de planerat till marken.
5 Men lycklig är den människa som väntar på hjälp från vår stamfar Jakobs Gud. Hon hoppas på Herren, sin Gud.
6 Han är den Gud som skapade himlen och jorden, haven och allt som finns i dem. Han håller varje löfte,
7 ger de fattiga och förtryckta rättvisa och ger mat till de hungriga. Han befriar fångarna
8 och öppnar de blindas ögon. Han lyfter av bördorna på dem som dignar under deras tyngd. Han älskar de människor som visar honom trohet.
9 Han skyddar främlingar som bor i landet. Han har omsorg om föräldralösa och änkor, men de ogudaktigas planer krossar han.
10 Herren ska regera för evigt. Jerusalem, din Gud är kung från släkte till släkte! Halleluja! Lova Herren!
17 Du måste handla rättvist mot främlingar och föräldralösa, och du får inte ta en änkas mantel i pant.
18 Kom alltid ihåg att ni var slavar i Egypten och att Herren, er Gud, räddade er. Detta är anledningen till att jag ger dig denna föreskrift.
19 Om du glömmer kvar en kärve på åkern när du bärgar in din skörd, ska du inte gå tillbaka för att hämta den. Lämna den kvar där åt främlingar, föräldralösa och änkor. Då ska Herren välsigna dig och låta dig få framgång i allt du gör.
20 När du skakar ner oliver från träden ska du inte gå över trädgrenarna en andra gång. Lämna kvar en del för vandrare, föräldralösa och änkor.
21 Samma sak gäller druvorna i din vingård. Lämna det som är kvar till dem som kan behöva det.
22 Kom ihåg att ni var slavar i Egypten! Det är därför jag ger er denna befallning.
Jesus rensar templet
12 Då de lämnade Betania följande morgon kände han sig hungrig.
13 När de kommit ett stycke på väg fick han syn på ett fikonträd som hade slagit ut. Han gick dit för att se om han kunde plocka några fikon på det, men det fanns bara löv. Det var nämligen alltför tidigt på året för att det skulle kunna finnas någon frukt.
14 Då sa Jesus till trädet: Du ska aldrig bära frukt igen! Och lärjungarna hörde honom säga det.
Jesus säger att lärjungarna kan be om vad som helst
20 Då de följande morgon gick förbi fikonträdet igen, såg de att det hade vissnat ända från roten.
21 Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt till trädet dagen innan och han utbrast: Mästare, har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!
22-23 Då sa Jesus till sina lärjungar: Ni måste lita på Gud helt och fullt. Och det vill jag säga er: Om ni bara tror och inte tvivlar det minsta, så kan ni säga till detta berg: 'Upp med dig och kasta dig i havet
24 Det är verkligen så. Om ni tror kan ni be om vad som helst och ni ska få det!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®