Revised Common Lectionary (Complementary)

Tröst mot våld och förtal

David skrev denna psalm som en protest mot att hans fiende Doeg dödade 85 präster och deras familjer.^1-3 Du kallar dig hjälte, eller hur? Du skryter om dina ogudaktiga handlingar mot Guds folk.

⁴ Din tunga är vass som en rakkniv, och det onda du gör har du planerat väl.

⁵ Du älskar det onda mer än det goda!

⁶ Du älskar lögn mer än sanning! Du älskar att skvallra, och du kan säga vad som helst bara för att skada andra. Å, vilken lögnhals du är!

⁷ Men Gud kommer att slå ner dig för gott. Han kommer att dra iväg med dig från ditt hem och släpa dig bort från de levandes land.

⁸ De som älskar Gud kommer att se det och bli förskräckta. Men sedan kommer de att skratta och säga:

⁹ Titta, så går det för den som inte hoppas på Gud, utan i stället litar på sin rikedom och går allt längre i sin ondska.

¹⁰ Men jag är som ett olivträd, som vårdas av Herren. För all framtid litar jag på Guds barmhärtighet.

¹¹ Herre, jag vill alltid tacka dig för vad du gjort. Inför alla dem som älskar dig vill jag tala om hur god du är!

Josuas talar till hela folket

24 Josua sammankallade sedan allt folket i Israel till Sikem tillsammans med alla ledarna, äldste, domare och övriga befattningshavare, och de kom och ställde sig inför Herren.

² Sedan höll Josua följande tal till dem:Herren, Israels Gud, säger: 'Era förfäder tillsammans med Tera, Abrahams och Nahors far, bodde öster om floden Eufrat, och de tillbad andra gudar.

¹¹ Sedan gick ni över floden Jordan och kom till Jeriko. Männen i staden stred mot er, och det gjorde också amoreerna, perisseerna, kananeerna, hetiterna, girgaseerna, hiveerna och jebuseerna. De stred mot er i tur och ordning, men jag besegrade dem alla.

¹² Och jag sände getingar framför er för att fördriva amoreernas båda kungar och deras folk. Det var inte era svärd eller bågar som gav er segern!

¹³ Jag gav er länder som ni inte hade kämpat för och städer som ni inte hade byggt upp, de städer där ni nu bor. Jag gav er vingårdar och olivplanteringar, fastän ni inte hade planterat dem.'

¹⁴ Därför ska ni frukta Herren och tjäna honom troget och uppriktigt. Avskaffa för alltid de avgudar som era förfäder tillbad, när de bodde på andra sidan floden Eufrat och i Egypten! Tillbed Herren och ingen annan!

¹⁵ Men om ni inte vill lyda Herren, så får ni i dag besluta vem ni tänker lyda. Ska det vara de gudar som era förfäder tillbad på andra sidan Eufrat eller amoreernas gudar här i landet? Jag och min familj tänker i alla fall tjäna Herren.

Hela folket lovar att följa Herren

¹⁶ Och folket svarade: Vi skulle inte kunna tänka oss att överge Herren och tillbe andra gudar.

¹⁷ För det var ju Herren, vår Gud, som befriade våra förfäder från slaveriet i Egypten. Han är den Gud som gjorde så många märkliga under inför folkets ögon under vandringen genom öknen och som räddade oss från våra fiender, när vi vandrade genom deras länder.

¹⁸ Det var Herren som drev ut amoreerna och de andra folken som bodde här i landet. Vi väljer alltså Herren, för det är bara han som är Gud.

¹⁹ Men Josua svarade folket: Ni kan inte tillbe Herren, för han är en helig Gud. Han kommer inte att ha överseende med era synder och er olydnad.

²⁰ Om ni överger honom och tillber andra gudar kommer han att förgöra er, fastän han har vårdat sig om er under så lång tid.

²¹ Vi väljer Herren! svarade folket.

²² Ni har själva sagt det. Ni har nu valt att lyda Herren, sa Josua. Ja, vi har fattat vårt beslut! svarade de.

²³ Då måste ni förstöra alla avgudar ni äger, sa Josua till dem. Ni måste lyda Herren, Israels Gud.

²⁴ Ja, vi ska tjäna och lyda Herren och ingen annan, förklarade folket ännu en gång.

²⁵ Josua ingick ett förbund med dem den dagen i Sikem, och han upprättade ett förbund mellan dem och Gud.

²⁶ Josua antecknade folkets svar i Guds lagbok och tog en stor sten och rullade fram den under den stora ek som stod vid Herrens tält.

²⁷ Den här stenen har hört allt Herren har sagt. Den kommer att vittna mot er om ni tar tillbaka era ord, förklarade Josua.

²⁸ Sedan skickade han hem folket till de olika delarna av landet.

Ingen kommer undan

⁹ Är då vi judar bättre än andra? Nej, inte alls, för jag har redan visat att alla människor utan undantag är syndare, vare sig de är judar eller inte.

¹⁰ Skriften säger: Ingen är god och ingen i hela världen är utan synd.

¹¹ Ingen har någonsin förstått att följa Guds vägar, eller ens helt och fullt velat göra det.

¹² Alla har vänt sig bort, alla har hamnat på avvägar. Ingen i hela världen har gjort vad som är rätt, inte en enda.

¹³ Deras prat är vidrigt och ruttet, som stanken från en öppen grav. Deras tungor är hala, och alla deras ord är som dödande ormgift.

¹⁴ Deras munnar är fyllda av förbannelser och bitterhet.

¹⁵ De är snabba att ta till våld, och fulla av hat.

¹⁶ Vart de än går lämnar de elände och nöd efter sig.

¹⁷ De har aldrig upplevt tryggheten i Gud och förstått vad det är att frukta honom.

¹⁸ De bryr sig inte om Gud och inte heller om vad han tänker om dem.

¹⁹ Guds dom vilar alltså mycket tungt över dem som står under hans lag. Ingen av dem har någon ursäkt. Det är slut på alla undanflykter, och hela världen står stum och skuldbelastad inför den allsmäktige Guden.

²⁰ Förstår du det nu? Ingen kan någonsin bli rättfärdig i Guds ögon genom att göra vad lagen befaller. För ju mer vi lär känna Guds lagar, desto klarare blir det att vi inte lyder dem. Hans lagar får oss att inse att vi är orättfärdiga syndare.

Det finns en utväg

^21-22 Men nu har Gud visat oss hur vi kan bli rättfärdiga. Vi blir inte frikända från Guds dom genom att försöka hålla hans lagar och vara tillräckligt goda, utan genom en annan väg. Det är en väg som Lagen och Profeterna talade om för länge sedan. Nu säger nämligen Gud att han vill ta emot oss och frikänna oss - förklara oss icke skyldiga - om vi tror att Jesus Kristus tar bort våra synder. Och vi kan alla bli frikända på samma sätt genom att komma till Kristus. Det spelar ingen roll vilka vi är, eller hurdana vi har varit.