Revised Common Lectionary (Complementary)
En oskyldig mans bön
26 Av David.
Skaffa mig rätt, Herre,
för jag har levt ett klanderfritt liv.
Jag har förtröstat på Herren
utan att vackla.
2 Sätt mig på prov, Herre,
utforska mig, granska hela mitt innersta!
3 För jag har din nåd inför mina ögon
och din sanning som förebild.
4 Jag sitter inte tillsammans med lögnare
och håller inte ihop med hycklare.
5 Jag hatar de ondas samlingar
och vägrar att sitta hos de gudlösa.
6 Jag tvättar mina händer i oskuld
och går runt ditt altare, Herre.
7 Jag höjer min röst till tacksägelse
och förkunnar alla dina under.
8 Herre, jag älskar din boning, ditt hus,
platsen där din härlighet bor.
9 Ryck inte bort mitt liv med syndarnas,
låt mig inte dö som de blodtörstiga,
10 som har båda händerna fulla med onda planer
och högra handen med mutor.
11 Men jag lever ett klanderfritt liv.
Befria mig och visa nåd!
12 Jag står på fast grund,
och i församlingarna vill jag prisa Herren.
Edoms dom
1 Obadjas syn.
Så säger Herren, Herren, om Edom;
vi har hört ett budskap från Herren.
En budbärare har sänts till folken:
”Kom, låt oss stå upp
och strida mot det!”
2 Jag ska göra dig litet bland folken
och mycket föraktat.
3 Du har lurats av ditt övermod,
du som bor bland bergsklyftorna,
håller till högt däruppe
och säger för dig själv:
”Vem kan störta mig ner till jorden?”
4 Även om du bygger ditt näste högt som örnen
och gör dig ett rede bland stjärnorna,
ska jag störta ner dig därifrån, säger Herren.
5 Om tjuvar kommer till dig
eller rövare om natten
– ack, då förgås du ju! –
stjäl de väl bara tills de fått nog?
Om druvplockarna kommer till dig,
lämnar de väl en efterskörd?
6 Hur noga ska inte Esau genomsökas
och hans gömda skatter letas fram!
7 Alla dina allierade fördriver dig till gränsen.
Dina fredliga vänner bedrar dig
och tar makten över dig.
De som äter ditt bröd
gillrar snaror för dig,
och inget förstånd infinner sig där.
8 ”På den dagen, säger Herren,
ska jag förgöra de visa i Edom,
allt förstånd på Esaus berg.
9 Dina hjältar, Teman, blir skräckslagna,
och alla på Esaus berg utplånas i slakten.
Den stora skaran hyllar Gud och Lammet
9 Sedan fick jag se en stor skara människor som ingen kunde räkna. De var från alla folk och stammar och länder och språk, och de stod inför tronen och Lammet, klädda i vita dräkter och med palmkvistar i sina händer. 10 De ropade högt:
”Frälsningen finns hos vår Gud,
han som sitter på tronen,
och hos Lammet.”
11 Alla änglarna stod runt tronen och runt de himmelska ledarna och de fyra levande varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sa:
”Amen.
Pris, härlighet,
vishet och tacksägelse,
ära, makt och kraft tillhör vår Gud
i all evighet.
Amen.”
13 Sedan frågade en av de äldste mig: ”Dessa som är klädda i vita dräkter, vilka är de, och varifrån kommer de?”
14 ”Min herre”, svarade jag, ”du är den som vet det.”
Då sa han till mig: ”Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina dräkter rena och gjort dem vita i Lammets blod.[a] 15 Det är därför
de står här inför Guds tron
och tjänar honom dag och natt i hans tempel.
Han som sitter på tronen
ska slå upp sitt tält över dem.
16 De ska aldrig mer gå hungriga eller törstiga,
och varken solen
eller någon annan brännande hetta ska skada dem.
17 För Lammet, som står mitt för tronen,
ska vara deras herde
och leda dem till källorna med livets vatten[b].
Och Gud ska torka alla tårar från deras ögon.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.