Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud ger nåd

123 En vallfartssång.

Jeremias predikan i templet

7 Herrens ord kom till Jeremia: ² ”Ställ dig i porten till Herrens hus och ropa där ut detta budskap:

’Hör Herrens ord, ni alla från Juda, som går in genom dessa portar för att tillbe Herren! ³ Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Ändra ert liv och era gärningar, så ska jag låta er bo kvar på denna plats. ⁴ Lita inte på lögnaktigt tal som säger: ”Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel.” ⁵ Men om ni verkligen ändrar era liv och era gärningar och handlar rätt mot varandra, ⁶ om ni inte förtrycker främlingen, den faderlösa och änkan, inte utgjuter oskyldigt blod och inte följer efter andra gudar till er egen olycka, ⁷ då ska jag låta er bo kvar på denna plats, i detta land, som jag gav era förfäder för alltid. ⁸ Men ni litar på lögnaktigt tal som inte är till någon nytta.

⁹ Tror ni att ni kan få stjäla, döda, begå äktenskapsbrott, svära falskt, tända rökelse åt Baal och följa andra gudar som ni inte känner, ¹⁰ och sedan komma och stå inför mig i detta hus som är uppkallat efter mitt namn och säga: ”Vi är räddade”, och sedan fortsätta med alla dessa avskyvärdheter? ¹¹ Har detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, för er blivit ett rövarnäste? Det är så jag ser det, säger Herren.

¹² Gå till den plats i Shilo, där jag först lät mitt namn bo, och se vad jag har gjort med den på grund av mitt folk Israels ondska. ¹³ Då ni nu har gjort allt detta, säger Herren, har jag gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat, jag har ropat till er, men ni har inte svarat. ¹⁴ Därför vill jag nu göra med detta hus som är uppkallat efter mitt namn och som ni förlitar er på, och denna plats som jag har gett till er och era förfäder, på samma sätt som jag gjorde med Shilo. ¹⁵ Jag ska kasta bort er ur min åsyn, precis som jag gjorde med era bröder, alla Efraims ättlingar.’

⁸ Ni är redan mätta och rika och tycks ha blivit kungar utan oss. Ja, jag önskar att ni redan var kungar, så att vi fick regera tillsammans med er. ⁹ Men nu verkar det istället för mig som om Gud har gett oss apostlar den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda på en arena och visas upp inför hela världen, ja, inför både änglar och människor.

¹⁰ Vi är dårar för Kristus skull, men ni är förståndiga i Kristus. Vi är svaga men ni starka. Ni är respekterade men vi föraktade. ¹¹ Vi går fortfarande hungriga och törstiga. Vi saknar kläder, vi blir misshandlade och är hemlösa. ¹² Vi arbetar hårt med våra egna händer för att försörja oss. När man hånar oss, välsignar vi. När vi blir förföljda, finner vi oss i det. ¹³ När man talar illa om oss, svarar vi vänligt. Vi blir ständigt behandlade som avfall på världens skräphög, som bortslängda sopor.^[a]