New Testament in a Year

Jesus undervisar lärjungarna hur de ska be

11 En gång när Jesus hade stannat på ett ställe för att be, kom en av lärjungarna till honom och sa: Herre, lär oss en bön som vi kan be, precis som Johannes lärde sina lärjungar att be.

² Och detta är den bön som Jesus lärde dem: Far, vi ärar ditt heliga namn. Vi ber att ditt rike snart ska komma.

³ Ge oss idag vad vi behöver för att leva,

⁴ och förlåt oss våra synder såsom vi förlåter dem som har gjort orätt mot oss. Skydda oss så vi alltid är trogna mot dig.

^5-6 Han fortsatte att undervisa dem om bön och sa: Tänk dig att du går till en väns hus mitt i natten och knackar på och säger till honom: 'Låna mig lite bröd. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget som jag kan bjuda honom på.'

⁷ Han skulle då svara från sitt sovrum: 'Stör mig inte! Dörren är låst för natten. Vi har alla gått och lagt oss och barnen kan vakna. Jag kan absolut inte hjälpa dig den här gången.'

⁸ Men är det inte så att även om han inte gör det för att du är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge dig allt du behöver om du bara är envis och fortsätter att knacka.

⁹ Det är likadant med bönen. Fortsätt att be, och ni kommer att få. Fortsätt att söka, och ni kommer att finna. Knacka på och dörren kommer att öppnas.

¹⁰ För alla som ber ska få, och alla som söker ska finna. Och dörren ska öppnas för alla som knackar på.

¹¹ Du som är far, inte ger du din pojke en sten om han ber om bröd? Eller en orm istället för en fisk,

¹² eller en skorpion istället för ett ägg?

¹³ Om till och med syndiga människor som ni själva ger era barn goda gåvor, ska er himmelske Far naturligtvis ge den helige Ande till dem som ber honom om det.

Jesus beskylls för att stå i förbund med djävulen

¹⁴ En gång drev Jesus ut en ond ande ur en man. Anden hade gjort honom stum. Mannen fick nu sin talförmåga tillbaka och folket häpnade.

¹⁵ Men några sa: Inte undra på att han kan driva ut andar. Han får sin kraft från Satan, de onda andarnas kung!

¹⁶ Och några andra som spionerade på honom, krävde att han skulle göra ett tecken på himlen som bevis på att han handlade i Guds namn.

¹⁷ Han förstod vad de tänkte, och därför sa han: Ni vet ju att ett rike faller sönder och slutligen går under när flera makthavare kämpar om makten. Likadant är det med ett hem där man strider och grälar med varandra.

¹⁸ Om därför det ni säger är sant, att Satan ger mig kraft att driva ut hans onda andar, hur kan då hans rike överleva?

¹⁹ Och om jag får kraft av Satan, hur är det då med dem bland er som driver ut onda andar? Fråga dem om ni har rätt!

²⁰ Men om jag driver ut onda andar med Guds kraft, så bevisar det att Guds rike har kommit.

²¹ För när Satan bevakar sitt palats, stark och beväpnad till tänderna, så är det tryggt

²² tills någon som är starkare och har ännu bättre vapen anfaller och besegrar honom och tar ifrån honom hans vapen och tillhörigheter.

²³ Den som inte är för mig, är emot mig. Och om han inte hjälper mig, så skadar han min sak.

²⁴ När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring tills den finner ett nytt offer. Gör den inte det, återvänder den till den person den lämnat

²⁵ och märker då att dess förra hem är städat och rent.

²⁶ Då går den och hämtar sju andra andar, som är ännu värre, och de flyttar in hos mannen. Och så får den stackars människan det sju gånger värre än hon hade det förut.

²⁷ Medan han talade ropade en kvinna i folkskaran: Lycklig är den kvinna som har fött dig och uppfostrat dig.

²⁸ Men han svarade: Verkligt lyckliga är bara de som hör Guds ord och lever efter det.