M’Cheyne Bible Reading Plan
Salomos palats
7 Det tog tretton år, innan Salomo fick sitt eget hus färdigt. 2 Han byggde Libanonskogshuset hundra alnar långt, femtio alnar brett och trettio alnar högt med fyra rader pelare av cederträ och med huggna bjälkar av cederträ ovanpå pelarna. 3 Huset hade också ett tak av cederträ över sidokamrarna. Dessa vilade på fyrtiofem pelare, femton i varje rad. 4 Det hade bjälklag i tre rader. Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar. 5 Alla dörröppningar och dörrposter var fyrkantiga, av bjälkar. Fönsteröppningarna satt mitt emot varandra i tre omgångar.
6 Dessutom gjorde han pelarhallen femtio alnar lång och trettio alnar bred och framför den också ett förhus med pelare och med ett trapphus framför dessa. 7 Och han gjorde tronhallen, domshallen, där han skulle skipa rätt. Den var täckt med cederträ från golv till tak. 8 Hans eget hus, där han själv skulle bo, på den andra gården innanför förhuset, var byggt på samma sätt. Salomo byggde också ett hus, likadant som detta förhus, åt faraos dotter som han hade tagit till hustru.
9 Allt detta var av dyrbara stenar, huggna efter mått som byggnadsblock och sågade med såg invändigt och utvändigt, allt ända från grunden upp till taklisterna, och likaså allt därutanför, ända till den stora förgårdsmuren. 10 Grunden var lagd med dyrbara och stora stenar som var tio och åtta alnar långa. 11 Ovanpå dessa låg dyrbara stenar, huggna efter mått, som byggnadsblock, likaså cederbjälkar. 12 Den stora förgårdsmuren runt om var uppförd av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ. Så var det också med den inre förgårdsmuren till Herrens hus och likaså med husets förhus.
13 Kung Salomo sände bud och hämtade Hiram från Tyrus. 14 Denne var son till en änka av Naftali stam, och hans far var en tyrisk man som var kopparsmed. Hiram ägde konstnärlig begåvning och förstånd och kunskap i fullt mått till att göra alla slags arbeten i koppar. Han kom till kung Salomo och utförde alla hans arbeten.
Jakin och Boas
15 Hiram tillverkade de båda pelarna av koppar. Arton alnar hög var den ena pelaren, och en tråd som var tolv alnar lång mätte omkretsen av den andra pelaren. 16 Han gjorde också två pelarhuvuden, gjutna av koppar, som skulle sättas ovanpå pelarna. Varje pelarhuvud var fem alnar högt. 17 Nätlika utsmyckningar som bildade ett flätverk, och hängprydnader i form av kedjor fanns på pelarhuvudena som satt ovanpå pelarna, sju på varje pelarhuvud. 18 Han gjorde pelarna så att två rader gick runt om över det ena av de flätverk som tjänade till att täcka pelarhuvudena, som höjde sig över granatäpplena. Likadant gjorde han på det andra pelarhuvudet. 19 Pelarhuvudena, som satt ovanpå pelarna inne i förhuset, var formade som liljor och mätte fyra alnar. 20 På båda pelarna fanns pelarhuvuden, upptill vid den bukformiga delen in emot flätverket. Granatäpplena var tvåhundra i rader runt om, över det andra pelarhuvudet. 21 Pelarna ställde han upp vid förhuset till tempelsalen. Den pelare han ställde upp på högra sidan gav han namnet Jakin, och den han ställde upp på vänstra sidan gav han namnet Boas. 22 Överst var pelarna formade som liljor. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.
Kopparhavet
23 Hiram gjorde också havet i gjutet arbete. Det var tio alnar från den ena kanten till den andra, helt runt, och fem alnar högt. Ett snöre som var trettio alnar långt mätte omkretsen. 24 Under kanten var gurklika utsmyckningar, som omgav det och gick runt om havet. Det var tio alnar brett. De gurklika utsmyckningarna satt i två rader, och de var gjutna i ett stycke med det övriga. 25 Havet stod på tolv oxar. Tre var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre vända mot öster. Havet stod ovanpå oxarna, och deras bakdelar var alla vända inåt. 26 Havets tjocklek var en handsbredd och kanten var gjord som kanten på en bägare, och liknade en utslagen lilja. Det rymde tvåtusen bat.
Bäckenställen av koppar
27 Vidare gjorde han de tio bäckenställen av koppar. Varje ställ var fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar högt. 28 På följande sätt var dessa ställ gjorda: De var försedda med sidolister, som hade sin plats mellan hörnlisterna. 29 På dessa sidolister mellan hörnlisterna fanns lejon, tjurar och keruber avbildade och likaså upptill på hörnlisterna. Under lejonen och tjurarna hängde blomsterslingor ner. 30 Varje ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar, och de fyra fötterna var försedda med bärarmar. Dessa bärarmar var gjutna och satt under bäckenet, och mitt för var och en satt blomsterslingor. 31 Sin öppning hade det inom kransstycket som höjde sig en aln uppåt. Öppningen i detta var rund. Det var gjort så att det kunde tjäna som underlag, och det mätte en och en halv aln. Utsirningar fanns också på öppningen. Men sidolisterna till det var fyrkantiga, inte runda. 32 De fyra hjulen satt under sidolisterna, och hjulens hållare var fästa vid bäckenstället. Varje hjul mätte en och en halv aln. 33 Hjulen var gjorda som vagnshjul. Deras axlar, ringar, ekrar och nav var alla gjutna. 34 Fyra bärarmar fanns på varje ställ i de fyra hörnen. Bärarmarna var gjorda i ett stycke med sitt ställ. 35 Överst på varje ställ var en helt och hållet rund upphöjning, en halv aln hög. Upptill på varje ställ satt hållare och sidolister, gjorda i ett stycke med det. 36 På hållarnas ytor och på sidolisterna inristade han keruber, lejon och palmer, allteftersom utrymme fanns på var och en. Han gjorde också blomsterslingor runt omkring. 37 På detta sätt gjorde han de tio bäckenställen. De var alla gjutna på samma sätt och hade samma mått och samma form.
38 Han gjorde också tio bäcken av koppar. Varje bäcken rymde fyrtio batmått och mätte fyra alnar. Till vart och ett av de tio bäckenställen gjordes ett bäcken. 39 Han ställde fem av bäckenställen på högra sidan om huset och fem på vänstra sidan om huset. Havet ställde han på högra sidan om huset, åt sydost.
40 Hiram gjorde dessa bäcken och likaså skovlarna och skålarna.
Förteckning över föremålen i Herrens hus
Så slutförde Hiram allt det arbete som han skulle göra åt kung Salomo för Herrens hus. 41 Han gjorde två pelare och två klotformiga pelarhuvuden ovanpå pelarna samt de två flätverk som skulle täcka de båda klotformiga pelarhuvuden som satt ovanpå pelarna, 42 dessutom de fyrahundra granatäpplena till de båda flätverken, två rader granatäpplen till varje flätverk, för att de båda klotformiga pelarhuvuden som satt uppe på pelarna skulle bli täckta, 43 vidare de tio bäckenställen och de tio bäckenen på bäckenställen, 44 så också havet - det var bara ett - och de tolv oxarna under havet, 45 vidare askkärlen, skovlarna och skålarna. Alla dessa föremål, som Hiram gjorde åt kung Salomo för Herrens hus, var av polerad koppar. 46 På Jordanslätten lät kungen gjuta det i lerformar mellan Suckot och Saretan. 47 På grund av den mycket stora mängden lämnade Salomo alla föremålen ovägda, och därför blev kopparens vikt inte fastställd.
48 Salomo gjorde alla de föremål som skulle finnas i Herrens hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet där skådebröden skulle ligga, 49 så också ljusstakarna, fem på högra sidan och fem på vänstra framför koret. De var av fint guld, med blomverk, lampor och lamptänger av guld. 50 Vidare gjorde han faten, knivarna, skålarna, bägarna och fyrfaten av fint guld, och gångjärnen av guld till de dörrar som ledde till det innersta av huset, det allra heligaste, och till de dörrar i huset som ledde till tempelsalen.
51 Sedan allt det arbete som kung Salomo lät utföra på Herrens hus var färdigt, förde Salomo in dit vad hans fader David hade helgat åt Herren: silvret, guldet och kärlen. Detta lade han in i skattkamrarna i Herrens hus.
Enheten i Kristi kropp
4 Jag uppmanar er därför, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 2 Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. 3 Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.
7 Men åt var och en av oss gavs nåden, alltefter den gåva som Kristus mätte ut. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor. [a] 9 Detta ord "han steg upp" vad betyder det, om inte att han också stigit ner till jorden? 10 Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt. 11 Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12 De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, 13 tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.
14 Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. 15 Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. 16 Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.
Det nya livet i Kristus
17 I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, 18 deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten. 19 Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet och får aldrig nog.
20 Ni däremot har verkligen lärt känna Kristus sådan han är. 21 Ni har fått höra honom förkunnas och blivit undervisade i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 22 Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, 23 och ni förnyas nu till ande och sinne. 24 Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.
Se noga till hur ni lever
25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte. [b] Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle. 28 Tjuven skall sluta stjäla och i stället arbeta och uträtta något nyttigt med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver. 29 Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på. 30 Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag. 31 Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och smädande och all annan ondska. 32 Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er.
De förtorkade benen får liv
37 Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal, som var full med ben. 2 Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder utöver dalen, och se, de var alldeles förtorkade. 3 Han sade till mig: "Du människobarn, kan de här benen få liv igen?" Jag svarade: "Herre, Herre, du vet det." 4 Då sade han till mig: "Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: 5 Så säger Herren, Herren till dessa ben: Se, jag skall låta ande komma in i er, så att ni får liv. 6 Jag skall fästa senor vid er och låta kött växa ut på er och övertäcka er med hud och ge er ande, så att ni får liv. Och ni skall inse att jag är Herren."
7 Jag profeterade som jag hade blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett rassel, och se, det blev ett sorl, och benen kom åter tillsammans, så att det ena benet fogades till det andra. 8 Medan jag såg på, växte senor och kött på dem och de täcktes med hud. Men ännu fanns det ingen ande i dem.
9 Då sade han till mig: "Profetera till Anden, ja profetera, du människobarn, och säg till Anden: Så säger Herren, Herren: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa slagna, så att de får liv." 10 Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara. 11 Han sade till mig: "Du människobarn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss. 12 Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, Herren: Se, jag skall öppna era gravar och låta er, mitt folk, komma upp ur era gravar och låta er komma till Israels land. 13 Ni skall inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och för er, mitt folk, upp ur dem. 14 Jag skall låta min Ande komma in i er, så att ni får liv, och jag skall låta er få bo i ert land. Och ni skall inse att jag, Herren, har sagt det, och att jag har gjort det, säger Herren."
Ett folk - en kung
15 Herrens ord kom till mig. Han sade: 16 "Du människobarn, tag en trästav och skriv på den: För Juda och Israels barn, hans medbröder. Tag sedan en annan trästav och skriv på den: För Josef, en trästav för Efraim och alla av Israels hus, hans medbröder. 17 Foga sedan ihop dem med varandra till en enda stav, så att de förenas till ett i din hand.
18 När dina landsmän då säger till dig: Förklara för oss vad du menar med detta, 19 då skall du svara dem: Så säger Herren, Herren: Se, jag skall ta Josefs stav, som är i Efraims hand, det vill säga Israels stammar, hans medbröder, och jag skall foga ihop dem med Juda, med Juda stav, och göra dem till en enda stav, så att de blir ett i min hand. 20 Stavarna som du har skrivit på, skall du hålla i din hand inför deras ögon. 21 Säg sedan till dem: Så säger Herren, Herren: Se, jag skall hämta Israels barn ut från de folk, dit de har vandrat bort. Jag skall samla dem från alla håll och föra dem in i deras land. 22 Jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg. En och samma kung skall de alla ha. De skall inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken. 23 Och de skall inte mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och med alla slags överträdelser. Jag skall rädda dem från alla orter, där de har syndat, och skall rena dem. De skall vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
24 Min tjänare David skall vara kung över dem, och de skall alla ha en och samma herde. De skall leva efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och följa dem. 25 De skall bo i det land som jag gav åt min tjänare Jakob, det land där era fäder bodde. De skall själva bo där, de och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David skall för evigt vara deras furste. 26 Jag skall sluta ett fridsförbund med dem. Det skall vara ett evigt förbund med dem. Jag skall bereda plats för dem och föröka dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt. 27 Min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. 28 Och folken skall inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt."
Psalm 87
Staden där folken föds på nytt
1 En psalm, en sång av Koras söner.
Den stad han har grundat
står på de heliga bergen.
2 Herren älskar Sions portar
mest bland alla Jakobs boningar.
3 Härliga ting har talats om dig,
du Guds stad. Sela.
4 "Rahab[a] och Babel skall jag räkna
bland mina bekännare,
likaså Filisteen och Tyrus tillsammans med Kush,
dessa är födda där."
5 Om Sion skall det sägas:
"Var och en är född där."
Och han, den Högste, håller det vid makt.
6 När Herren upptecknar folken,
skall han räkna så:
"Dessa är födda där." Sela.
7 Under sång och dans skall man säga:
"Alla mina källor har jag i dig."
Psalm 88
Bön om räddning ur djup nöd
1 En sång, en psalm av Koras söner. För sångmästaren, till Mahalat-leannót. En sång av esraiten Heman.
2 Herre, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag till dig.
3 Låt min bön komma inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop!
4 Ty min själ är mättad med lidanden,
mitt liv har kommit nära dödsriket.
5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan,[b]
jag är som en man utan livskraft.
6 Jag är övergiven bland de döda,
lik de slagna som ligger i graven,
dem som du inte längre tänker på,
och som inte mer är i dina händer.
7 Du har sänkt mig längst ner i hålan,[c]
ner i mörkret, ner i djupet.
8 Din vrede ligger tung på mig,
alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig,
du har gjort mig förhatlig för dem,
jag ligger fången och kan ej komma ut.
10 Mitt öga förtärs av lidande.
Herre, jag ropar dagligen till dig,
jag sträcker mina händer mot dig.
11 Gör du under för de döda,
kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
12 Förkunnar man i graven din nåd,
i avgrunden din trofasthet?
13 Känner man i mörkret dina under,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen kommer min bön till dig.
15 Varför förkastar du, Herre, min själ,
varför gömmer du ditt ansikte för mig?
16 Betryckt är jag och döende
allt ifrån min ungdom.
Jag måste bära förskräckelser från dig,
jag är nära att förtvivla.
17 Din vredes lågor går över mig,
dina fasor förgör mig.
18 Hela dagen omger de mig som vatten,
alla omringar de mig.
19 Mina nära och kära har du drivit långt bort ifrån mig,
i mina förtrognas ställe har jag mörker.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln