Chronological

^2 (B) Jag vill sjunga om Herrens
        nådegärningar för evigt,
    med min mun
        förkunna din trofasthet
            från släkte till släkte.
^3 (C) Jag säger:
        För evigt är din nåd befäst,
    i himlen är din trofasthet
        grundad.

⁴ "Jag har slutit förbund
        med min utvalde,
    gett min ed till min tjänare David:^[b]
5 (D) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
    och bygga din tron
        från släkte till släkte." Sela

^6 (E) Himlarna prisar dina under, Herre,
    och din trofasthet
        i de heligas församling.
⁷ Vem i skyn kan jämföras
        med Herren?
    Vem bland Guds söner kan liknas
        vid Herren?
⁸ Gud är fruktad i de heligas råd,
    stor och mer vördad
        än alla omkring honom.

⁹ Herre Gud Sebaot,
        vem är som du?
    Stark är du, Herre,
        och din trofasthet omger dig.
^10 (F) Du råder över det stolta havet,
    när dess vågor reser sig
        stillar du dem.
^11 (G) Du krossade Rahab som en slagen,
    du skingrade dina fiender
        med din mäktiga arm.
^12 (H) Din är himlen,
        din är också jorden.
    Du har grundat världen
        med allt vad den rymmer.
¹³ Nord och syd har du skapat,
    Tabor och Hermon
        jublar i ditt namn.
¹⁴ Du har en arm med kraft,
    din hand är mäktig,
        din högra hand är upphöjd.
^15 (I) Rätt och rättfärdighet
        är grunden för din tron,
    nåd och sanning
        står inför ditt ansikte.

^16 (J) Saligt är det folk
        som vet vad jubel är!
    Herre, de vandrar
        i ditt ansiktes ljus.
¹⁷ I ditt namn jublar de ständigt,
    i din rättfärdighet upphöjs de,
¹⁸ för du är deras styrka
        och härlighet,
    i din nåd upphöjer du vårt horn.
^19 (K) Ja, vår sköld tillhör Herren,
    vår kung tillhör Israels Helige.

^20 (L) Du talade en gång i en syn
        till dina trogna och sade:
    "Jag har sänt hjälp
        genom en hjälte,
    jag har upphöjt en yngling^[c]
        ur folket.
^21 (M) Jag har funnit min tjänare David
    och smort honom
        med min heliga olja.
²² Min hand ska stödja honom,
    min arm ska styrka honom.
²³ Ingen fiende ska plundra honom,
    ingen orättfärdig
        ska förtrycka honom.
²⁴ Jag ska krossa hans fiender
        framför honom
    och slå ner dem
        som hatar honom.

²⁵ Min trofasthet och nåd
        ska vara med honom,
    i mitt namn ska hans horn
        bli upphöjt.
^26 (N) Jag ska lägga havet
        under hans hand,
    floderna under hans högra hand.
^27 (O) Han ska ropa till mig:
    "Du är min Far, min Gud
        och min frälsnings klippa!"
^28 (P) Jag ska göra honom
        till den förstfödde,
    till den högste
        bland^[d] kungarna på jorden.
²⁹ Jag ska bevara min nåd
        mot honom för evigt,
    mitt förbund med honom
        ska stå fast.
^30 (Q) Jag ska låta hans ätt^[e]
        bestå i evighet
    och hans tron
        så länge himlen är till.

³¹ Om hans barn överger
        min undervisning
    och inte följer mina befallningar,
^32 (R) om de bryter mina lagar
    och inte håller mina bud,
³³ då ska jag straffa deras brott med ris
    och deras synd med plågor.
³⁴ Men min nåd
        ska jag inte ta ifrån honom,
    jag ska inte svika min trofasthet.
^35 (S) Jag ska inte bryta mitt förbund,
    det mina läppar har sagt
        ska jag inte ändra.
^36 (T) En gång för alla
        har jag svurit vid min helighet,
    jag sviker inte David:
^37 (U) Hans ätt ska bestå för evigt
    och hans tron som solen inför mig,
^38 (V) den ska bestå som månen
        i evigheters evighet.
    Och vittnet i skyn är trofast." Sela

³⁹ Men nu har du förkastat
    och förskjutit din smorde.
⁴⁰ Du har upplöst förbundet
        med din tjänare,
    du har vanärat hans krona
        och kastat den till marken.
^41 (W) Du har rivit alla hans murar
    och lagt hans borgar i ruiner.
^42 (X) Alla som passerar på vägen
        plundrar honom,
    han blir hånad av sina grannar.
⁴³ Du lyfte hans motståndares
        högra hand,
    du lät hans fiender jubla.
⁴⁴ Du lät hans skarpa svärd ge vika
    och stödde honom inte i striden.
⁴⁵ Du har gjort slut på hans glans
    och slagit hans tron till jorden.
⁴⁶ Du har förkortat
        hans ungdoms dagar,
    du har täckt honom med skam.
        Sela

^47 (Y) Hur länge, Herre,
        ska du hålla dig helt dold?
    Hur länge ska din vrede
        brinna som eld?
^48 (Z) Tänk på hur kort mitt liv är,
    hur förgängliga^[f] du skapat
        alla människors barn.
⁴⁹ Vem kan leva och slippa se döden,
    vem kan rädda sin själ
        från dödsrikets våld? Sela

^50 (AA) Herre, var är dina nådegärningar
        från förr
    som du lovade David med ed
        i din trofasthet?
⁵¹ Herre, tänk på dina tjänares^[g] vanära,
    vad jag bär inom mig
        från de många folken,
⁵² hur dina fiender hånar, Herre,
    hur de hånar din smordes fotspår.

⁵³ Välsignad är Herren i evighet!
    Amen, amen.

^4 (D) Stor är Herren och högt prisad,
    värd att vörda mer än alla gudar.
^5 (E) Folkens alla gudar är avgudar,
    men Herren har gjort himlen.
⁶ Majestät och härlighet
        är inför hans ansikte,
    makt och glans i hans helgedom.

^7 (F) Ge åt Herren, ni folkens släkter,
    ge åt Herren ära och makt!
^8 (G) Ge åt Herren hans namns ära,
    kom med gåvor till hans gårdar!
^9 (H) Tillbe Herren i helig skrud,
    bäva inför honom, hela jorden!
^10 (I) Säg bland folken:
    "Herren är kung,
        världen står fast och vacklar inte.
    Han ska döma folken med rättvisa."

^11 (J) Himlen ska glädjas
        och jorden fröjda sig,
    havet ska brusa
        med allt som fyller det.
^12 (K) Marken ska jubla
        med allt som den bär,
    skogens alla träd
        ska ropa av fröjd
^13 (L) inför Herren, för han kommer,
        han kommer för att döma jorden.
    Han ska döma världen
        med rättfärdighet
    och folken med sin trofasthet.

Ropa till Herren,
    hela jorden!
^2 (B) Tjäna Herren med glädje,
    kom inför hans ansikte
        med jubelrop!
^3 (C) Tänk på att Herren är Gud.
    Han har gjort oss
        och inte vi själva^[a],
    till sitt folk och får i sin hjord.

^4 (D) Gå in i hans portar med tacksägelse,
        i hans gårdar med lovsång.
    Tacka honom, lova hans namn,
^5 (E) för Herren är god.
        Evig är hans nåd,
    från släkte till släkte
        varar hans trofasthet.

Om nåd och rätt vill jag sjunga,
    dig, Herre, vill jag prisa.
² Jag vill ge akt på^[b]
    den fullkomliga vägen^[c].
        När kommer du till mig?
    Jag vill vandra med rent hjärta
        i mitt hus.

³ Jag vänder inte mitt öga
        till det som är fördärvligt^[d].
    Trolöshet hatar jag,
        det får inte finnas hos mig.
⁴ Det falska hjärtat
        ska bort från mig,
    det onda vill jag inte veta av.
^5 (G) Den som baktalar sin nästa
        ska jag förgöra,
    stolta ögon och högmodigt hjärta
        tål jag inte.
^6 (H) Mina ögon söker de trofasta i landet,
        de ska bo hos mig.
    Den som vandrar på
        den fullkomliga vägen,
            han ska tjäna mig.

⁷ Den som begår svek
        får inte bo i mitt hus,
    den som talar lögn
        ska inte bestå inför mina ögon.
^8 (I) Varje morgon ska jag förgöra
        alla gudlösa i landet
    och utrota alla förbrytare
        ur Herrens stad.

⁷ Han är Herren vår Gud,
    över hela jorden når hans domar.
^8 [c]Han minns för evigt sitt förbund,
    i tusen släktled ordet han gett,
^9 [d]förbundet han slöt med Abraham
    och eden han gav till Isak.
^10 [e]Han bestämde det
    för Jakob som en lag,
        för Israel som ett evigt förbund:
¹¹ "Till dig ger jag Kanaans land
    som er arvedel och egendom."

¹² Då var de en liten skara,
    de var få och främlingar i landet.
^13 [f]De vandrade från folk till folk,
    från ett rike till ett annat.
^14 [g]Han lät ingen förtrycka dem,
    han straffade kungar
        för deras skull:
¹⁵ "Rör inte mina smorda,
    gör inte mina profeter något ont!"

^16 [h]Han sände svält över landet
    och lät dem lida brist på bröd,
^17 [i]men han sände en man
        framför dem,
    Josef som såldes till slav.
^18 [j]Man slog hans fötter i bojor
    och lade järn om hans hals,
^19 [k]tills det han sagt slog in
    och Herrens ord
        bevisade hans oskuld.
^20 [l]Då släpptes han
        på kungens befallning,
    folkens härskare gav honom fri.
^21 [m]Han satte honom till herre
        över sitt hus,
    till härskare över allt han ägde,
^22 [n]till att binda^[o] hans furstar
        efter sin vilja
    och lära hans äldste vishet.

^23 [p]Och Israel kom till Egypten,
    Jakob blev gäst i Hams land.
^24 [q]Herren gjorde sitt folk
        mycket fruktsamt,
    starkare^[r] än deras fiender.
^25 [s]Han vände deras hjärtan
    till att hata hans folk,
        till att handla svekfullt
            mot hans tjänare.

^26 [t]Han sände Mose, sin tjänare,
    och Aron som han utvalt.
^27 [u]De gjorde hans tecken^[v] bland dem
    och under i Hams land.
^28 [w]Han sände mörker
        och allt blev mörkt,
    och de stod inte emot^[x] hans ord.
^29 [y]Han förvandlade deras vatten
        till blod
    och lät deras fisk dö.
^30 [z]Deras land vimlade av grodor,
    ända in i deras kungars kamrar.
^31 [aa]Han befallde,
    och det kom flugsvärmar
            och mygg
        över hela deras rike.
^32 [ab]Han gjorde regnet till hagel
    och sände eldslågor i deras land.
³³ Han slog ner deras vinstockar
        och fikonträd
    och knäckte träden i deras rike.
^34 [ac]Han befallde,
    och det kom gräshoppor
        och gräshoppslarver
            i oräknelig mängd.
³⁵ De åt upp all grönska i landet,
    slukade grödan på marken.
^36 [ad]Han slog allt förstfött i landet,
    förstlingen av all deras livskraft.

^37 [ae]Så förde han ut dem
        med silver och guld,
    i hans stammar stapplade ingen.
³⁸ Egypten gladde sig när de drog ut,
    skräck för Israel hade fallit
        över dem.
^39 [af]Han bredde ut ett moln till skydd
    och en eld till att lysa i natten.
^40 [ag]De bad, och han sände vaktlar
    och mättade dem
        med bröd från himlen.
^41 [ah]Han öppnade klippan
        och vattnet flödade,
    det rann i öknen som en ström,
⁴² för han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.

⁴³ Så förde han ut
    sitt folk med fröjd,
        sina utvalda med jubel.
^44 [ai]Han gav dem hednafolkens länder,
    det folken förvärvat fick de ärva,
^45 [aj]för att de skulle hålla hans lagar
    och följa hans undervisning.
        Halleluja!

Herre, tänk på David,
    på allt han fick utstå,
² hur han gav Herren sin ed,
    sitt löfte till Jakobs Mäktige:
^3 [b]"Jag ska inte gå in i mitt hus,
    inte ligga på min bädd,
^4 [c]inte unna mina ögon någon sömn
    eller mina ögonlock någon vila
^5 [d]förrän jag funnit en plats åt Herren,
    en boning åt Jakobs Mäktige."

^6 [e]Vi hörde det i Efrata,
    vi upptäckte det i skogsbygden^[f].
^7 [g]Låt oss gå in i hans boning,
    låt oss tillbe vid hans fotpall.
^8 [h]Res dig, Herre,
    och kom till din viloplats,
        du och din makts ark!
⁹ Låt dina präster vara klädda
        i rättfärdighet
    och dina trogna få jubla.
^10 [i]För din tjänare Davids skull,
    avvisa inte din smorde!

^11 [j]Herren har gett David sin ed,
    en sann ed som han
        inte tar tillbaka:
    "En av dina ättlingar^[k]
        ska jag sätta på din tron.
¹² Om dina barn håller mitt förbund
    och mitt vittnesbörd
        som jag ska lära dem,
    då ska också deras barn
        sitta på din tron till evig tid."

¹³ Ja, Herren har utvalt Sion,
    där vill han ha sin boning:
^14 [l]"Detta är min viloplats till evig tid.
    Här ska jag bo, hit längtar jag.
¹⁵ Sions förråd ska jag rikligt välsigna,
    dess fattiga ska jag mätta med bröd.
^16 [m]Dess präster ska jag
        klä i frälsning
    och dess trogna ska jubla högt.
^17 [n]Där ska jag låta ett horn^[o] växa upp
        åt David,
    jag har berett en lampa
        åt min smorde.
¹⁸ Hans fiender ska jag klä i skam,
    men på honom
        ska kronan glänsa."