Beginning

Guds ord eller de äldstes stadgar

15 Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: ² "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar?^[a] De tvättar inte händerna innan de äter." ³ Han svarade dem: "Varför bryter ni mot Guds bud för era stadgars skull? ⁴ Gud har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden. ^{[b] 5} Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva,^{[c] 6} då skall han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. ⁷ Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er: ⁸ Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.^{[d] 9} Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud."

¹⁰ Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! ¹¹ Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne." ¹² Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa vid sig, när de hörde detta?" ¹³ Jesus svarade: "Varje planta, som min himmelske Fader inte har planterat, skall ryckas upp med roten. ¹⁴ Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, faller båda i gropen."

¹⁵ Petrus sade då till honom: "Förklara denna liknelse för oss." ¹⁶ Jesus sade: "Är ni också fortfarande lika oförståndiga? ¹⁷ Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen går ner i magen och töms ut på avträdet? ¹⁸ Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. ¹⁹ Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. ²⁰ Sådant orenar människan. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."

En kanaaneisk kvinnas tro

²¹ Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området kring Tyrus och Sidon. ²² Då kom en kanaaneisk kvinna^[e] från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." ²³ Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar." ²⁴ Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus." ²⁵ Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" ²⁶ Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." ²⁷ Hon sade: "Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." ²⁸ Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.

Jesus botar sjuka

²⁹ Jesus begav sig därifrån och gick längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. ³⁰ Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, krymplingar, stumma och många andra, som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. ³¹ Och folket häpnade, när de såg stumma tala, krymplingar bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.

Jesus mättar fyra tusen män

³² Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Det gör mig ont om dessa människor. De har redan varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Jag vill inte låta dem ge sig i väg hungriga. De kan duka under på vägen." ³³ Lärjungarna frågade honom: "Var skall vi här i ödemarken få så mycket bröd, att vi kan mätta så många?" ³⁴ Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju bröd och några små fiskar." ³⁵ Då befallde han folket att slå sig ner på marken. ³⁶ Och han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. ³⁷ Alla åt och blev mätta, och man plockade upp de överblivna styckena, sju korgar fulla. ³⁸ De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. ³⁹ Och sedan han sänt i väg folket, steg han i båten och kom över till Magadans område.

Jonas tecken

16 Fariseerna och sadduceerna kom fram och ville snärja Jesus och begärde att han skulle visa dem ett tecken från himlen. ² Men han svarade dem: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd, ³ och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. ⁴ Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken." Och han lämnade dem och gick sin väg.

Fariseernas och sadduceernas surdeg

⁵ När lärjungarna kom över till andra sidan sjön, märkte de att de hade glömt att ta med bröd. ⁶ Jesus sade till dem: "Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg!" ⁷ De sade till varandra: "Varför har vi inte tagit bröd med oss?" ⁸ Jesus märkte det och sade: "Varför samtalar ni med varandra om att ni inte har bröd? Så lite tro ni har! ⁹ Förstår ni ännu ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick? ¹⁰ Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick? ¹¹ Hur kunde ni tro att jag talade till er om bröd? Jag sade ju att ni skulle akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg." ¹² Då förstod de att han inte hade talat om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära.

Petrus bekännelse

¹³ Då Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger folket att Människosonen är?" ¹⁴ De svarade: "Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna." ¹⁵ Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" ¹⁶ Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." ¹⁷ Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. ¹⁸ Jag säger dig: Du är Petrus,^[f] och på denna klippa^[g] skall jag bygga min församling, och helvetets^[h] portar skall inte få makt över den. ¹⁹ Jag skall ge dig himmelrikets nycklar.^[i] Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." ²⁰ Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Jesus talar om sitt lidande

²¹ Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas. ²² Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig,^[j] Herre. Detta skall aldrig hända dig." ²³ Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."

I Jesu efterföljd

²⁴ Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. ²⁵ Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. ²⁶ Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? ²⁷ Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.

Jesu härlighet uppenbaras

²⁸ Amen säger jag er: Några av dem som står här skall inte smaka döden, förrän de får se Människosonen komma i sitt rike."

17 Sex dagar därefter^[k] tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. ² Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. ³ Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom. ⁴ Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." ⁵ Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"^{[l] 6} När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan. ⁷ Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte förskräckta!" ⁸ Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.

⁹ På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Tala inte om för någon vad ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda." ¹⁰ Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"^{[m] 11} Han svarade: "Elia skall komma och återupprätta allt. ¹² Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem." ¹³ Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.

Jesus botar en månadssjuk pojke

¹⁴ När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom ¹⁵ och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. ¹⁶ Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom." ¹⁷ Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!" ¹⁸ Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.

¹⁹ Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut honom?" ²⁰ Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."^[n]

Jesus talar än en gång om sitt lidande

²² När de var samlade i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall utlämnas i människors händer, ²³ och de skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå." Då blev de mycket bedrövade.

Tempelskatten

²⁴ De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?"^{[o] 25} "Jo", svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?" ²⁶ Han svarade: "Av andra". Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. ²⁷ Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt.^[p] Ta det och ge åt dem för min och din räkning."