Beginning
Psalm 26
Förtröstan på Herren
1 Av David.
Skaffa mig rätt, Herre,
ty jag är oskyldig,
jag förtröstar på Herren utan att vackla.
2 Utforska mig, Herre, och pröva mig,
rannsaka mina njurar och mitt hjärta.
3 Ty din nåd är inför mina ögon,
jag vandrar i din sanning.
4 Jag sitter ej hos lögnare
och umgås ej med hycklare.
5 Jag hatar de ondas församling,
hos de ogudaktiga sitter jag inte.
6 Jag tvår mina händer i oskuld,
jag vill vandra kring ditt altare, Herre,
7 för att höja min röst till tacksägelse
och förkunna alla dina under.
8 Herre, jag älskar din boning,
den plats där din härlighet bor.
9 Ryck inte bort min själ tillsammans med syndare
eller mitt liv tillsammans med blodtörstiga män,
10 som har ondska i sina händer
och högra handen full av mutor.
11 Jag är oskyldig,
befria mig och var mig nådig.
12 Min fot står på jämn mark.
I församlingarna skall jag prisa Herren.
Psalm 27
Gemenskap med Herren
1 Av David.
Herren är mitt ljus och min frälsning,
för vem skulle jag frukta?
Herren är mitt försvar,
för vem skulle jag vara rädd?
2 När de onda kommer emot mig
och vill uppsluka mig,
mina motståndare och fiender,
då skall de själva stappla och falla.
3 Om en här belägrar mig
fruktar ej mitt hjärta.
Om krig bryter ut mot mig
är jag ändå trygg.
4 Ett har jag begärt av Herren,
det längtar jag efter:
Att få bo i Herrens hus
i alla mitt livs dagar
för att se Herrens ljuvlighet
och betrakta hans tempel.
5 Ty han håller mig gömd i sin hydda på olyckans dag.
Han beskyddar mig i sin boning,
han för mig upp på klippan.
6 Nu kan mitt huvud höja sig
över mina fiender runt omkring mig.
Jag vill offra jublets offer i hans hydda,
jag vill sjunga till Herrens ära och lova honom.
7 Hör, Herre!
Jag höjer min röst och ropar,
var mig nådig och svara mig.
8 Mitt hjärta tänker på ditt ord:
"Sök mitt ansikte!"
Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag,
9 dölj inte ditt ansikte för mig.
Driv inte bort din tjänare i vrede,
du som har varit min hjälp.
Släpp mig inte, överge mig inte,
du, min frälsnings Gud.
10 Om än min far och mor överger mig,
tar Herren emot mig.
11 Visa mig, Herre, din väg,
led mig på en jämn stig
för mina förföljares skull.
12 Överlämna mig inte åt mina ovänners illvilja,
ty mot mig uppträder falska vittnen som andas våld.
13 Jag är viss om att få se Herrens godhet
i de levandes land.
14 Hoppas på Herren,
var stark och frimodig i ditt hjärta,
ja, vänta på Herren!
Psalm 28
Bön om beskydd och tack för räddning
1 Av David.
Till dig, Herre, ropar jag,
min klippa, var ej stum mot mig.
Om du är tyst mot mig,
blir jag lik dem som far ner i graven.
2 Hör mina böners ljud
när jag ropar till dig,
när jag lyfter mina händer
mot det innersta i din helgedom.
3 För inte bort mig med ogudaktiga
och med ogärningsmän,
som talar vänligt med sin nästa
men har ondska i sina hjärtan.
4 Löna dem efter deras handlingar,
efter deras onda gärningar.
Löna dem efter deras händers verk,
vedergäll dem för vad de har gjort.
5 Ty de ger inte akt på Herrens gärningar,
på hans händers verk.
Därför skall han slå ner dem
och inte mer bygga upp dem.
6 Välsignad vare Herren,
ty han har hört mina böner om nåd.
7 Herren är min styrka och min sköld,
på honom förtröstade mitt hjärta.
Jag fick hjälp och mitt hjärta gläder sig.
Jag vill tacka honom med min sång.
8 Herren är sitt folks styrka,
ett frälsningens värn är han för sin smorde.
9 Fräls ditt folk
och välsigna din arvedel,
var deras herde och bär dem för evigt!
Psalm 29
Herrens ära och makt
1 En psalm av David.
Ge åt Herren, ni Guds söner,
ge åt Herren ära och makt!
2 Ge åt Herren hans namns ära,
tillbed Herren i helig skrud!
3 Herrens röst ljuder över vattnen,
Gud, den härlige, dundrar,
Herren, över de stora vattnen.
4 Herrens röst är mäktig,
Herrens röst är majestätisk.
5 Herrens röst bryter ner cedrarna,
Herren bryter Libanons cedrar i stycken.
6 Han får Libanon och Sirjon[a] att hoppa som kalvar,
som unga vildoxar.
7 Herrens röst klyver luften med flammande eld.
8 Herrens röst kommer öknen att bäva,
Herren kommer Kadesh öken att bäva.
9 Herrens röst får hindarna att föda,
skogarnas klädnad rycker han bort.
I hans himmelska boning förkunnar allting hans ära.
10 Herren satt på sin tron när syndafloden kom,
Herren tronar som konung för evigt.
11 Herren ger makt åt sitt folk,
Herren välsignar sitt folk med frid.
Psalm 30
Tacksägelse för räddning
1 En psalm, en sång av David för templets invigning.
2 Jag vill upphöja dig, Herre,
ty du drog mig upp ur djupet,
du lät ej mina fiender glädja sig över mig.
3 Herre, min Gud, jag ropade till dig
och du helade mig.
4 Herre, du förde min själ upp ur dödsriket,
du tog mig levande tillbaka,
bort från dem som farit ner i graven.
5 Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn!
6 Ty ett ögonblick varar hans vrede,
hela livet hans nåd.
Om aftonen gästar gråt,
om morgonen kommer jubel.
7 Jag sade när det gick mig väl:
"Jag skall aldrig vackla."
8 Herre, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt,
men när du dolde ditt ansikte blev jag förskräckt.
9 Till dig, Herre, ropade jag,
till Herren bad jag om nåd:
10 "Vilken vinning har du av mitt blod,
av att jag far ner i graven?
Kan stoftet tacka dig,
kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, Herre, var mig nådig!
Herre, var min hjälpare!
12 Du förvandlade min klagan till dans,
du tog av mig sorgens dräkt
och klädde mig i glädje.
13 Därför skall min själ lovsjunga dig utan att tystna.
Herre, min Gud, jag vill tacka dig för evigt.
Psalm 31
Bön om räddning undan förföljare
1 För sångmästaren, en psalm av David.
2 Till dig, Herre, flyr jag,
låt mig aldrig komma på skam,
befria mig genom din rättfärdighet.
3 Vänd ditt öra till mig,
skynda till min räddning!
Var en fast klippa för mig,
en borg till min frälsning.
4 Ty du är min klippa och min borg,
du skall leda och föra mig för ditt namns skull.
5 Drag mig ur det nät som de lagt ut för mig,
ty du är mitt värn.
6 I din hand överlämnar jag min ande.
Du har friköpt mig, Herre, du trofaste Gud.
7 Jag hatar dem som håller sig till värdelösa och förgängliga avgudar,
jag förtröstar på Herren.
8 Jag vill jubla och vara glad över din nåd,
ty du ser till mitt lidande,
du tar vård om min själ i nöden
9 och överlämnar mig inte i fiendens hand.
Du ställer mina fötter på rymlig plats.
10 Var mig nådig, Herre, ty jag är i nöd.
Av sorg förtärs mitt öga, min själ och min kropp.
11 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse, mina år i suckan.
Min kraft är bruten genom min missgärning,
mina ben förtvinar.
12 För alla mina fienders skull har jag blivit till smälek
för mina grannar
och till skräck för dem som känner mig.
De som ser mig på gatan flyr undan för mig.
13 Jag är glömd, borta ur deras hjärtan
som vore jag död,
jag har blivit som ett krossat kärl.
14 Jag hör många förtala mig,
skräck råder runt omkring.
De rådslår med varandra mot mig
och smider planer för att ta mitt liv.
15 Men jag förtröstar på dig, Herre,
jag säger: "Du är min Gud."
16 Min tid står i dina händer,
rädda mig från mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
17 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
fräls mig genom din nåd.
18 Herre, låt mig inte komma på skam,
ty jag ropar till dig.
Låt de ogudaktiga komma på skam,
låt dem tystna i dödsriket.
19 Låt deras lögnaktiga läppar förstummas,
de som talar övermodigt mot den rättfärdige,
med högmod och förakt.
20 Hur stor är inte din godhet,
som du förvarar åt dem som fruktar dig
och som du i människors åsyn
visar dem som flyr till dig.
21 Du tar dem i ditt ansiktes beskydd
mot människors sammansvärjning.
Du gömmer dem i din hydda
undan elaka tungor.
22 Välsignad vare Herren,
ty han har visat mig sin underbara nåd
i en belägrad stad.
23 Jag sade i min ångest:
"Jag är bortdriven från dina ögon."
Men du hörde mina böners ljud,
när jag ropade till dig.
24 Älska Herren, alla ni hans fromma.
Herren bevarar de trogna,
men den som handlar högmodigt
vedergäller han i fullt mått.
25 Var starka och frimodiga i era hjärtan,
alla ni som hoppas på Herren!
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln