Beginning

Hiskias sjukdom

20 Vid den tiden blev Hiskia dödligt sjuk, och profeten Jesaja kom och hälsade på honom.Ordna upp dina affärer och gör dig beredd att dö, sa Jesaja. Herren säger att du inte kommer att bli frisk.

² Hiskia vände sig då mot väggen och bad:

³ Herre, kom ihåg att jag alltid försökt att lyda dig och behaga dig i allt vad jag gjort. Sedan grät han ut sin förtvivlan.

⁴ Innan Jesaja hade lämnat palatsgården, talade Herren till honom igen och sa:

⁵ Gå tillbaka till Hiskia, ledaren för mitt folk, och säg: 'Herren, din förfader Davids Gud, har hört din bön och sett dina tårar. Jag ska göra dig frisk, och om tre dagar ska du tillbe mig i templet.

⁶ Jag ska förlänga ditt liv med femton år och rädda dig och den här staden från kungen i Assyrien. Det ska jag göra för att förhärliga mitt namn och för min tjänare Davids skull.'

⁷ Jesaja gav sedan Hiskia rådet att göra en deg av fikon och lägga på svullnaden. Hiskia gjorde så och blev frisk.

⁸ Under tiden hade kung Hiskia frågat Jesaja: Vad är tecknet på att Herren ska göra mig frisk så att jag kan gå till templet igen om tre dagar?

⁹ Herren ska ge dig ett tecken. Vill du att skuggan på soluret ska gå tio streck framåt eller tio streck bakåt? sa Jesaja.

¹⁰ Solskuggan går ju alltid framåt. Gör så att den går bakåt, svarade Hiskia.

¹¹ Jesaja bad då Herren att göra så, och han lät skuggan på Ahas solur gå tio streck tillbaka!

Sändebud från Babylon till Hiskia

¹² Ungefär vid den tiden skickade Berodak-Baladan, son till Babylons kung Baladan, hälsningar och en gåva till Hiskia, eftersom han hört att han var sjuk.

¹³ Hiskia välkomnade sändebuden och visade dem alla sina skatter, silver, guld, välluktande kryddor, dyrbara oljor och andra värdefulla föremål. Han dolde ingenting för dem.

¹⁴ Jesaja gick då till kung Hiskia och frågade vad männen ville och varifrån de kom.De kom ända bortifrån Babylon, svarade Hiskia.

¹⁵ Vad fick de se i ditt palats? frågade Jesaja.De fick se allt. Jag visade dem alla mina skatter, svarade Hiskia.

¹⁶ Lyssna till Herrens ord! sa Jesaja till kungen.

¹⁷ Den dag kommer, när allt som du och dina förfäder har samlat här ska föras bort till Babylon. Ingenting ska bli kvar.

¹⁸ En del av dina söner ska också föras bort och bli hovmän åt kungen i palatset i Babylon.

¹⁹ Om detta är vad Herren vill, så är det bra, svarade Hiskia och utgick ifrån att det skulle vara fred och ro under återstoden av hans egen livstid!

²⁰ Resten av Hiskias historia och om hans stora bedrifter, om dammen och vattenledningen han byggde och hur han ledde vattnet in i staden, finns att läsa i Juda kungars krönika.

²¹ När Hiskia dog, blev hans son Manasse kung efter honom.

Manasse regerar i Juda

21 Manasse var tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i femtiofem år. Hans mor hette Hefsi-Ba.

² Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, samma avskyvärda handlingar som de folk ägnade sig åt som bodde i landet tidigare och som Herren fördrev för att ge plats åt Israel.

^3-5 Manasse byggde upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade rivit ner. Han byggde nya altaren till Baal och gjorde en oanständig avgudabild som föreställde Aseran, precis som Ahab, kungen i Israel, hade gjort. Han tillbad solguden, månguden och stjärngudarna och placerade till och med altaren inne i Herrens tempel, i den stad och den byggnad som Herren hade valt för att ära sitt eget namn.

⁶ Han offrade en av sina egna söner i eld, han sysslade med svart magi och spådomar och konsulterade medier och trollkarlar. Han gjorde mycket som var ont i Herrens ögon och orsakade Herrens vrede.

⁷ Manasse satte också upp i templet den avskyvärda aserapåle han hade gjort på just den plats som Herren hade talat med David och Salomo om när han sa: Jag ska för alltid fästa mitt namn vid det här templet och vid Jerusalem, den stad jag har utvalt framför alla andra städer bland Israels stammar.

⁸ Om Israels folk bara vill följa de föreskrifter jag gav genom Mose, ska jag aldrig mer fördriva dem ur deras förfäders land.

⁹ Men folket lyssnade inte till Herren, och Manasse förledde dem att göra till och med mer ont än de tidigare invånarna, som Herren hade drivit bort därifrån för Israels skull.

¹⁰ Då förklarade Herren genom profeterna:

¹¹ Eftersom kung Manasse har gjort allt detta onda, och till och med mer ont än amoreerna, som bodde i landet för länge sedan, och eftersom han har förlett Juda folk till avgudadyrkan,

¹² ska jag låta en sådan olycka drabba Jerusalem och Juda, att de som får höra det inte kommer att tro sina öron.

¹³ Jag ska skölja bort Jerusalem som man torkar bort vattnet från en nydiskad tallrik, först den ena sidan och sedan den andra.

¹⁴ Jag ska till och med överge den kvarleva som återstår av mitt folk och överlämna dem åt deras fiender,

¹⁵ för de har gjort så mycket ont och orsakat min vrede, ända sedan jag förde deras förfäder ut ur Egypten.

¹⁶ Förutom att Manasse ledde in Juda folk i all denna avgudadyrkan som Gud hatade, avrättade han en mängd oskyldiga människor, och Jerusalem fylldes med kropparna från offren för hans grymhet.

¹⁷ Allt övrigt om Manasses regeringstid finns att läsa i Juda kungars krönika.

¹⁸ När Manasse hade dött blev han begraven i Ussas trädgård utanför sitt palats, och hans son Amon blev kung efter honom.

Amon regerar i Juda

^19-20 Amon var tjugotvå år gammal när han blev kung och han regerade i Jerusalem i två år. Hans mor hette Mesullemet, och var dotter till Harus från Jotba.

²¹ Han var lika ond som sin far Manasse och tillbad samma avgudar.

²² Han vände sig bort ifrån Herren, sina förfäders Gud, och han vägrade att lyssna till vad Herren hade sagt.

²³ Hans rådgivare sammansvor sig mot honom och dödade honom i hans palats.

²⁴ Men då reagerade folket och dödade alla som varit med i sammansvärjningen och satte Amons son Josia på tronen i stället.

²⁵ Allt övrigt som inträffade under Amons regering finns upptecknat i Juda kungars krönika.

²⁶ Amon begravdes i en grav i Ussas trädgård, och hans son Josia blev kung efter honom.

Josia regerar i Juda

22 Josia var bara åtta år gammal när han blev kung. Han regerade i Jerusalem i trettiotvå år. Hans mot hette Jedida och var dotter till Adaja från Boskat.

² Josia följde i sin förfader Davids spår och var i allt lydig mot Herren.

^3-4 I det artonde året av sin regering sände kung Josia sin sekreterare Safan, Asaljas son och Mesullams sonson, till översteprästen Hilkia i templet med dessa order:Samla ihop de pengar som folket ger till prästerna vid tempelingången, när de går upp i helgedomen för att tillbe.

^5-6 Ge pengarna till dem som är ansvariga för byggnationen, så att de kan anställa snickare och murare och köpa timmer och sten till de nödvändiga reparationerna.

⁷ Men de behöver inte redovisa sina utgifter, för de är mycket betrodda.

En bokrulle med Guds lag hittas

⁸ En dag kom översteprästen Hilkia till kungens sekreterare Safan och berättade att han hittat en pergamentrulle i templet. Guds lag finns skriven på den, förklarade han. Han gav Safan rullen, så att han kunde läsa den.

^9-10 När sedan Safan skulle rapportera till kungen om hur arbetet med reparationen gick, nämnde han också om bokrullen, som Hilkia hade hittat, och läste ur den för kungen.

¹¹ När kungen hörde vad som stod skrivet i rullen, rev han sönder sina kläder i ren förskräckelse.

^12-13 Han uppmanade prästen Hilkia, Safan och sin assistent Asaja samt Safans son Ahikam och Mikajas son Akbor att fråga Herren vad de skulle göra. Herren måste vara mycket vred på oss eftersom våra förfäder inte har lytt hans lag och handlat efter hans föreskrifter, sa Josia.

¹⁴ Prästen Hilkia, Ahikam, Akbor, Safan och Asaja gick därför till Nya staden, en stadsdel i Jerusalem, för att rådfråga profetissan Hulda, som var hustru till Sallum, son till Tikva, Harhas son, han som hade ansvaret för klädkammaren.

^15-16 Hon gav dem följande budskap från Herren, Israels Gud:Säg till den man som skickade hit er, att jag tänker förstöra staden och döda dess invånare, precis som jag förutsagt i boken du läst.

¹⁷ Folket i Juda har nämligen ställt mig åt sidan, tillbett andra gudar och gjort mig mycket upprörd, och denna vrede måste få sitt utlopp.

^18-19 Men därför att du var känslig för min vilja och sörjde och ödmjukade dig inför Herren när du läste förmaningarna i boken om att landet skulle bli förbannat och ödelagt, och därför att du har rivit sönder dina kläder och gråtit inför mig i ånger, ska jag höra din bön.

²⁰ Denna nations undergång ska inte inträffa förrän efter din död. Du ska inte behöva se all den olycka som jag ska låta komma över den här platsen.De återvände omedelbart till kungen med hennes budskap.