Book of Common Prayer
En bön för kungen
1-2 Herren ska vara med dig den dag då du möter svårigheter! Vår stamfar Jakobs Gud ska hålla dig borta från allt ont!
3 Han ska sända dig hjälp från sitt tempel på berget Sion.
4 Han kommer ihåg de gåvor du har gett honom, dina offer och brännoffer.
5 Han vill ge dig vad du längtar efter och låter dig lyckas med alla dina planer.
6 Vi ska jubla vid nyheterna om din seger och låta våra flaggor vaja som lovsång till Gud för allt som han har gjort! Herren besvarar alla dina böner!
7 Herren ger kungen seger. Det vet jag att han gör! Han hör mig från sin heliga himmel och ger mig stora segrar.
8 Många folk litar på arméer och vapen, men vi sätter vårt hopp till Herren, vår Gud.
9 Dessa folk går under och försvinner, men vi ska resa oss och stå starka och fasta!
10 Ge seger till vår kung, Herre! Herre, hör när vi ropar till dig!
Kungen som segrar
1-2 Herre, kungen är glad över din styrka! Han jublar högt över att du har låtit honom segra.
3 Du har gett honom vad han innerst inne ville, allt vad han bett dig om.
4 När du satte honom på tronen, gav du honom framgång och lycka. Du satte en krona av renaste guld på hans huvud.
5 Han bad om ett långt, innehållsrikt liv, och du har gett honom det han önskade. Hans livsdagar sträcker sig framåt i evighet.
6 Genom din seger har du gett honom ära och beröm. Du har gjort honom hög och mäktig. Du har skänkt honom evig lycka.
7 Du har gett honom glädjen att ständigt få vara i din närhet.
8 Eftersom kungen litar på Herren och är beroende av hans orubbliga kärlek ska han aldrig stappla eller falla.
9 Med din hand, Herre, ska du fånga dina fiender, ja, alla som hatar dig.
10-11 När du visar dig, kommer din förtärande eld att förgöra dem. Du ska utrota dessa människor
12 som gör uppror mot dig, Herre. De kommer inte att lyckas.
13 De ska vända sig om och fly, när de ser hur dina pilar riktas mot dem.
14 Ta emot vår lovsång, Herre, för all din härliga makt! Vi vill sjunga om dig och fira din stora seger.
Både kung och präst
110 Herren sa till min herre, kungen: Sätt dig på min högra sida och regera. Jag ska besegra dina fiender, och de ska böja sig inför dig.
2 Herren har gjort dig till kung och i Jerusalem står din tron. Därifrån ska din makt utgå och du ska regera över alla dina fiender.
3 När du ställer upp din här kommer ditt folk frivilligt till dig, klädda i heliga kläder. Som daggen om morgonen kommer de unga männen, fulla av ungdomlig kraft.
4 Herren har gett ett löfte och kommer inte att bryta det. Han har sagt att du ska vara präst för all framtid, precis som Melki-Sedek.
5 Gud står vid din sida. På sin vredes dag ska han slå ner många kungar.
6 Han ska döma folken och slagfälten ska vara fyllda av lik.
7 Men själv ska han bli styrkt och uppfriskad av att dricka ur vattenkällorna vid vägen och därigenom segra.
Räddad från döden
116 Jag älskar Herren, för han har hört mina böner och besvarat dem.
2 Han har böjt sig ner och lyssnat till mig. Därför ska jag be till honom så länge jag lever.
3 Döden höll mig i sitt grepp, och gravens fasor gjorde mig förskräckt.
4 Då ropade jag högt till Herren: Jag ber dig, rädda mitt liv!
5 Herren är kärleksfull. Det han lovat, det håller han också. Vår Gud är full av barmhärtighet!
6 Herren beskyddar dem som är som barn och inte kan hjälpa sig själva. Jag var i fara och då räddade han mig.
7 Nu kan jag slappna av, för Herren har varit god mot mig.
8 Han har räddat mig från en säker död. Han har torkat mina tårar och bevarat mig från att gå under.
9 Jag får leva nära honom, och han håller mig vid liv.
10-11 Jag fortsatte att tro på honom även när jag var modlös och sa: Nu vet jag varken ut eller in, och man kan inte lita på någon.
12 Men vad kan jag nu göra för Herren som tack för allt han gjort för mig?
13 Jo, vid offermåltiden ska jag lyfta upp min bägare med vin för han har räddat mig.
14 Inför allt Guds folk vill jag visa att jag håller vad jag lovat.
15 Herren beskyddar alla som älskar honom, för de är dyrbara i hans ögon och han vill inte deras död.
16 Herre, du har befriat mig från mina bojor, och jag tjänar dig precis som min mor gjorde.
17 Därför vill jag ge dig ett tackoffer, och jag ska med hög röst bekänna att du är min Herre.
18-19 Här i templets förgårdar i Jerusalem, inför allt ditt folk, ska jag infria allt jag lovade inför dig. Halleluja!
Lova Herren alla länder!
117 Lova Herren, alla länder! Prisa honom, alla jordens folk,
2 för han älskar oss innerligt, och hans trofasthet varar i evighet. Halleluja!
Jerusalem läggs i ruiner
8 Nebusaradan, befälhavaren över den kungliga livvakten, anlände till Jerusalem från Babylon den sjunde dagen i femte månaden i kung Nebukadnessars nittonde regeringsår.
9 Han lät bränna ner templet, palatset och alla andra byggnader av värde.
10 Han ledde arbetet när hela den babyloniska armén rev ner Jerusalems murar.
11 Den kvarleva av Juda som ännu återstod fördes bort tillsammans med de judiska desertörer som förklarat sin trohet mot kungen i Babylon,
12 men några av de allra fattigaste lämnades kvar för att bruka jorden och sköta om vingårdarna.
Jerusalem efter kapitulationen
22 Nebukadnessar utsåg Gedalja, Ahikams son och Safans sonson, till ledare för dem som blev kvar i Juda.
23 När de judiska officerarna och soldaterna fick veta att kungen i Babylon hade utsett Gedalja som ledare kom de till honom i Mispa. Bland dem var Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, Jaasanja, maakatitens son, och deras män.
24 Gedalja lovade och försäkrade att om de underordnade sig babylonierna, skulle de få tillåtelse att bo i landet och slippa bli bortförda i fångenskap.
25 Men sju månader senare gick Ismael, som var av kunglig släkt, tillsammans med tio män och dödade Gedalja och hans stab, såväl judar som babylonier.
26 Då flydde alla judiska män och ledare i panik till Egypten, för de var rädda för babyloniernas hämnd.
Vår uppståndelse
12 Men säg mig nu, eftersom ni tror vad vi predikar, nämligen att Kristus uppstod från de döda, varför säger en del av er att det inte finns någon uppståndelse?
13 För om det inte finns någon uppståndelse från de döda, måste ju Kristus fortfarande vara död.
14 Och om han fortfarande är död, är allt det vi predikat meningslöst och er tro på Gud tom, värdelös och hopplös.
15 Alla vi apostlar är i så fall lögnare, eftersom vi har sagt att Gud väckte upp Kristus från de döda.
16 Om det inte finns någon uppståndelse, då är Kristus alltjämt död,
17 och er tro är meningslös, och ni är fortfarande kvar i era synder.
18 Om det är på det sättet har alla kristna som dött gått förlorade.
19 Och om det bara har sitt värde i att vara kristen under livet här på jorden, så är vi de olyckligaste av alla varelser.
20 Men faktum är att Kristus verkligen uppstod från de döda och har blivit den förste av alla de som en dag ska uppstå.
21 Döden kom in i världen genom vad en människa, nämligen Adam, gjorde. Men genom en annan människa, Kristus, kom uppståndelsen från de döda.
22 Vi är alla släkt med Adam, och därför kommer vi att dö, för överallt där det finns synd, där blir döden följden. Men alla som är släkt med Kristus kommer att få nytt liv,
23 men i tur och ordning. Kristus uppstod först, och när sedan Kristus kommer tillbaka ska allt hans folk uppstå.
24 Efter detta ska slutet komma, då Kristus överlämnar riket till Gud, Fadern, sedan han krossat alla sina fiender.
25 För Kristus ska vara kung tills han har besegrat alla sina fiender,
26 också den siste fienden - döden. Denne måste också övervinnas och förintas.
27 Kristus har av Fadern fått välde och makt över allting, men härskar naturligtvis inte över Fadern själv, som gav honom denna makt att regera.
28 När Kristus slutligen har vunnit striden mot alla sina fiender, då kommer han, Guds Son, att också ställa sig under sin Fars överhöghet, så att Gud, som har gett honom seger över allt annat, blir den ende härskaren.
29 Vad är det för mening med att låta döpa sig för de döda, om de döda inte kommer tillbaka till livet? Varför ska man göra det, om man inte tror att de döda ska uppstå en dag?
7 När de hade gått började Jesus tala om Johannes och vände sig så till folket och frågade: När ni gick ut till honom i den öde öknen, vad väntade ni er då att få se? Var det ett strå som vajade hit och dit för vinden?
8 Eller väntade ni er att få se en man klädd som en prins i ett palats?
9 Eller en Guds profet? Ja, Johannes är mer än en profet.
10 Han är den man som Skriften talar om, en budbärare som ska gå framför mig för att förkunna min ankomst och förbereda människorna på att ta emot mig.
11 Av alla människor som fötts här på jorden är ingen större än Johannes döparen. Och ändå kommer de minsta i himmelriket att vara större än vad han är.
12 Ända från den tid Johannes döparen började att predika och döpa upprättar Gud sitt rike, även om många med våld försöker hindra det.
13 För lagen och alla profeterna har förutsagt det som nu sker.
14 Och om ni tror det eller inte, så är han Elia.
15 Om någon är villig att lyssna, så lyssna nu.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®