Book of Common Prayer
מMem
97 Vad jag älskar din undervisning!
Hela dagen begrundar jag den.
98 Dina bud gör mig visare
än mina fiender,
de är hos mig för evigt.
99 Jag är klokare än alla mina lärare,
för jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Jag förstår mer än de gamla,
för jag håller dina befallningar.
101 Jag håller mina fötter borta
från varje ond väg
för att följa ditt ord.
102 Jag viker inte från dina domar,
för du undervisar mig.
103 [a]Vad ljuvligt ditt ord är
på min tunga,
sötare än honung i min mun!
104 [b]Av dina befallningar
får jag förstånd,
därför hatar jag lögnens alla vägar.
נNun
105 [c]Ditt ord är mina fötters lykta
och ett ljus på min stig.
106 Jag har gett min ed och hållit den:
att följa dina rättfärdiga domar.
107 Jag är svårt plågad, Herre.
Ge mig liv enligt ditt ord!
108 [d]Låt min muns frivilliga offer
glädja dig, Herre,
och lär mig dina domar.
109 [e]Mitt liv är ständigt i min hand,[f]
men jag glömmer inte
din undervisning.
110 De gudlösa lägger snaror för mig,
men jag villas inte bort
från dina befallningar.
111 Jag har fått dina vittnesbörd
som min eviga arvedel.
De är mitt hjärtas fröjd.
112 Jag har vänt mitt hjärta
till att följa dina stadgar
för evigt, ända till slutet[g].
סSamek
113 Jag hatar dem som vacklar
hit och dit,
men din undervisning älskar jag.
114 Du är mitt skydd och min sköld,
jag hoppas på ditt ord.
115 Försvinn ifrån mig,
ni som gör det onda!
Jag vill hålla min Guds bud.
116 [h]Stöd mig enligt ditt ord
så att jag får leva,
låt mig inte behöva skämmas
med mitt hopp.
117 Stärk mig så att jag blir frälst
och ständigt får fokusera på
dina stadgar.
118 Du förkastar
alla som villar bort sig
från dina stadgar,
för de är falska och svekfulla[i].
119 Jordens alla gudlösa
röjer du bort[j] som slagg.
Därför älskar jag dina vittnesbörd.
120 [k]Mitt kött ryser av fruktan för dig,
jag bävar för dina domar.
Festglädje och lydnad
81 [a](A) För körledaren, till gittít[b]. Av Asaf.
2 Jubla inför Gud, vår styrka,
ropa av glädje till Jakobs Gud!
3 Stäm upp lovsång,
slå på tamburin,
på den ljuvliga harpan och lyran.
4 (B) Blås i hornet vid nymåne
och vid fullmåne
på vår högtidsdag,
5 för det är en lag för Israel[c],
ett beslut från Jakobs Gud.
6 (C) Han bestämde det
som ett vittnesbörd i Josef
när han drog ut mot Egyptens land.
Jag hörde en röst
som jag inte kände:
7 (D) "Jag lyfte bördan från hans axlar,
hans händer blev fria
från lastkorgen.
8 (E) I nöden ropade du
och jag räddade dig.
Jag svarade dig, dold i åska,
jag prövade dig
vid Meribas vatten. Sela
9 (F) Hör, mitt folk, jag vill varna dig!
Israel, om du bara ville
lyssna på mig!
10 (G) Hos dig får ingen annan gud finnas,
du ska inte tillbe
en främmande gud.
11 Jag är Herren din Gud
som har fört dig upp
ur Egyptens land.
Öppna din mun helt
så ska jag fylla den!
12 Men mitt folk
ville inte höra min röst,
Israel lydde mig inte.
13 (H) Då lät jag dem gå
i sina hjärtans hårdhet,
de fick vandra
efter sina egna planer.
14 (I) Om mitt folk bara ville höra mig,
om Israel ville vandra
på mina vägar!
15 Då skulle jag snart kuva
deras fiender
och vända min hand
mot deras motståndare.
16 De som hatar Herren
skulle krypa för honom,
och deras öde skulle vara för evigt.
17 (J) Han skulle ge dig
finaste vete att äta
och mätta dig
med honung ur klippan."
Dom över orättfärdiga ledare
Gud står i gudaförsamlingen[e],
bland gudarna håller han dom:
2 (L) "Hur länge ska ni döma orätt
och ta de gudlösas parti? Sela
3 (M) Skipa rätt för den svage
och faderlöse,
ge den förtryckte
och fattige rättvisa!
4 Befria den svage och fattige,
rädda honom
från de gudlösas hand!"
5 De vet inget och förstår inget,
de vandrar i mörker.
Jordens alla grundvalar vacklar.
6 (N) "Jag har sagt att ni är gudar,
att ni alla är den Högstes söner.[f]
7 (O) Men ni kommer att dö
som människor dör
och falla som alla furstar faller."
8 (P) Grip in, Gud!
Håll dom över jorden,
för alla folk är din egendom.
Profetens stora sorg
18 Var ska jag få lindring i min sorg?
Mitt hjärta är sjukt i mig.
19 (A) Hör, dottern mitt folk
ropar från fjärran land:
”Finns inte Herren mer i Sion?
Är hennes kung inte längre där?”
Varför har de retat mig till vrede
med sina bilder,
med sina främmande avgudar?
20 ”Skördetiden är förbi,[a]
sommaren är över,
men vi har inte blivit räddade.”
21 Jag är förkrossad,
för dottern mitt folk har krossats.
Jag sörjer, förfäran har gripit mig.
22 (B) Finns det ingen balsam i Gilead[b],
finns där ingen läkare?
Varför blir dottern mitt folk
inte botad?
Klagan över folkets ogudaktighet
9 (C) O, att mitt huvud
vore en vattenbrunn
och mina ögon en källa av tårar!
Då skulle jag gråta dag och natt
över de slagna
hos dottern mitt folk.
2 (D) O, att jag hade en viloplats i öknen,
så att jag kunde lämna mitt folk
och gå bort från dem,
för de är alla äktenskapsbrytare,
en samling trolösa.
3 (E) De spänner sin tunga som en pilbåge,
lögn och inte sanning
härskar i landet.
De går från illdåd till illdåd,
mig vill de inte veta av,
säger Herren.
4 (F) Var och en ska vara på sin vakt
för sin vän,
ingen kan lita
ens på sin bror,
för varje bror är en listig bedragare[c]
och varje vän går med förtal.
5 (G) Var och en sviker sin vän,
ingen talar sanning.
De lär sina tungor att tala lögn,
de tröttar ut sig med att göra illa.
6 Du bor mitt ibland svek,
i sin svekfullhet vill de inte
veta av mig, säger Herren.
Frid med Gud
5 (A) När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 (B) Genom honom har vi också tillträde[a] till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss[b] i hoppet om Guds härlighet. 3 (C) Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, 4 (D) tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 (E) Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
6 (F) För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 (G) Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
9 (H) När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? 10 (I) För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 11 (J) Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.
Jesus är världens ljus
12 Jesus talade till dem igen och sade: "Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus."
13 Fariseerna sade till honom: "Du vittnar om dig själv! Ditt vittnesbörd är inte giltigt." 14 (A) Jesus svarade: "Även om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd giltigt, för jag vet varifrån jag kommit och vart jag går. Ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. 15 (B) Ni dömer efter det yttre. Jag dömer ingen. 16 (C) Och även om jag dömer är min dom rättvis, för jag är inte ensam, utan Fadern som har sänt mig är med mig. 17 Även i er lag står det skrivet att vad två människor vittnar är giltigt.[a] 18 (D) Jag är den som vittnar om mig själv, och även Fadern som har sänt mig vittnar om mig."
19 (E) Då frågade de: "Var är din Far?" Jesus svarade: "Ni känner varken mig eller min Far. Hade ni känt mig, skulle ni också känna min Far." 20 (F) Dessa ord talade han vid offerkistan när han undervisade på tempelplatsen. Men ingen grep honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation