Print Page Options Listen to Job 18

Bildads andra tal

18 Då tog Bildad från Shua till orda och sade:

(A) Hur länge ska ni lägga snaror
        med ord?
    Kom till förstånd,
        sedan kan vi tala.
Varför räknas vi som djur
    och betraktas som dumma
        i era ögon?
Du som sliter sönder
        dig själv i vrede,
    ska jorden bli öde för din skull
        eller klippan flyttas från sin plats?

(B) Sannerligen,
    den gudlöses ljus ska slockna
        och lågan i hans eld sluta lysa.
Ljuset i hans tält ska bli mörkt
    och lampan slockna för honom.
(C) Hans väldiga steg ska bli kortare,
    hans egna rådslag fälla honom.
(D) Hans fötter leder honom till nätet,
    han vandrar mot snaran.
(E) Snaran griper hans häl,
    fällan håller fast honom.
10 Ett rep är lagt för honom
        på marken,
    en fälla ligger på stigen.
11 (F) Skräck möter honom från alla håll
    och jagar honom i hälarna.
12 Olyckan hungrar efter honom,
    hemsökelsen står redo
        att fälla honom.
13 Sjukdom förtär hans hud,
    dödens förstfödde
        slukar hans lemmar.
14 (G) Han rycks bort från sitt trygga tält
    och drivs i väg till fasornas kung.
15 I hans tält får främlingar bo,
    svavel strös över hans boning.
16 (H) Hans rötter torkar nertill,
    hans grenar vissnar upptill.
17 (I) Hans minne utplånas från jorden,
    hans namn nämns inte
        på vägarna.
18 Han drivs från ljuset till mörkret
    och jagas bort från världen.
19 (J) Han blir utan barn
        och efterkommande i sitt folk,
    ingen överlevande finns
        i hans hus.
20 (K) De som bor i väst
        häpnar över hans olyckas dag,
    de som bor i öst
        skälver av fasa.
21 (L) Ja, så går det den orättfärdiges hem,
    så går det den plats
        där man inte känner Gud.

Bildad talar igen

18 Bildad från Shuach svarade:

Ska inte detta ordflöde upphöra någon gång?
    Bli nu förnuftig, så vi kan prata![a]
Varför betraktas vi som boskap,
    som är dumma i dina ögon?
Du sliter ju sönder dig själv i din vrede.
    Skulle jorden ödeläggas för din skull
eller klippan förflytta sig från sin plats?

Den ogudaktiges ljus slocknar,
    lågan av hans eld slutar brinna.
Det är mörkt i hans tält,
    hans lampa slocknar.
Hans starka steg försvagas,
    hans egna planer fäller honom.
Hans fötter fastnar i nätet,
    han vandrar mot snaran.
Snaran griper honom om hälen,
    fällan håller honom fast.
10 En snara ligger gömd i marken,
    en fälla är lagd på stigen.
11 Skräcken ansätter honom från alla håll
    och jagar varje steg han tar.
12 Olyckan vill sluka honom,
    hemsökelsen är beredd för hans fall.
13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar,
    dödens förstfödde förtär hans lemmar.
14 Han rycks bort från sin trygga boning,
    han förs bort till fasornas kung.
15 Hans boning intas av ingenting,
    och svavel sprids ut över den.[b]
16 Hans rötter förtorkas nertill,
    hans krona vissnar bort upptill.
17 Han utplånas från jorden,
    hans namn nämns ingenstans på jorden.
18 Han drivs ut ur ljuset in i mörkret
    och förföljs ut ur världen.
19 Han ska varken ha barn eller ättlingar bland sitt folk,
    och där han bott överlever ingen.
20 I väst förskräcks folk över hans öde,
    i öst grips man av förfäran.
21 Detta är vad som händer med syndarens boning,
    så går det med den plats där man förkastar Gud.

Footnotes

  1. 18:2 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 18:15 Grundtextens innebörd är osäker.

18 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?

Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.

Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.

Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;

snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;

10 garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.

11 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.

12 Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.

13 Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

14 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

15 I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.

16 Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.

17 Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.

18 Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.

19 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.

20 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.

21 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.

Bildad Answers Job

18 Then Bildad from Shuah answered:

“When will you stop talking?
    Be sensible; let us say something.
Why do you think we are stupid,
    like dumb cows?
Your anger is hurting no one but you.
    Do you think this world was made for you alone?
    Do you think God should move mountains just to satisfy you?

“Yes, the light of those who are evil will go out.
    Their fire will stop burning.
The light in their houses will become dark.
    The lamps next to them will go out.
Their steps, once strong and fast, become weak.
    Their own evil plans make them fall.
Their own feet lead them into a net.
    They fall into its hidden pit and are caught.
A trap catches them by the heel,
    and it holds them tight.
10 A rope is hidden on the ground to trip them.
    A trap is waiting in their path.
11 On every side terrors frighten them.
    Fears follow every step they take.
12 Disaster is hungry for them.
    Ruin stands close by, waiting for them to fall.
13 Diseases will eat away their skin.
    Death itself[a] will eat their arms and legs.
14 They will be taken away from the safety of their tents
    and be led away to meet death, the king of terrors.
15 Nothing will be left in their tents,
    which will be sprinkled with burning sulfur.
16 Their roots below will dry up,
    and their branches above will die.
17 People on earth will not remember them.
    Their names will be forgotten.
18 They will be forced from light into darkness.
    They will be chased out of this world.
19 They will leave behind no children, no descendants.
    None of their people will be left alive.
20 People in the west will be shocked at what happened to them.
    People in the east will be numb with fear.
21 This is what will happen to the homes of those who are evil.
    This is the place of those who don’t know God!”

Footnotes

  1. Job 18:13 Death itself Literally, “Death’s firstborn,” a name for a deadly disease, or the worms that eat a dead body.

Bildad

18 Then Bildad the Shuhite(A) replied:

“When will you end these speeches?(B)
    Be sensible, and then we can talk.
Why are we regarded as cattle(C)
    and considered stupid in your sight?(D)
You who tear yourself(E) to pieces in your anger,(F)
    is the earth to be abandoned for your sake?
    Or must the rocks be moved from their place?(G)

“The lamp of a wicked man is snuffed out;(H)
    the flame of his fire stops burning.(I)
The light in his tent(J) becomes dark;(K)
    the lamp beside him goes out.(L)
The vigor(M) of his step is weakened;(N)
    his own schemes(O) throw him down.(P)
His feet thrust him into a net;(Q)
    he wanders into its mesh.
A trap seizes him by the heel;
    a snare(R) holds him fast.(S)
10 A noose(T) is hidden for him on the ground;
    a trap(U) lies in his path.(V)
11 Terrors(W) startle him on every side(X)
    and dog(Y) his every step.
12 Calamity(Z) is hungry(AA) for him;
    disaster(AB) is ready for him when he falls.(AC)
13 It eats away parts of his skin;(AD)
    death’s firstborn devours his limbs.(AE)
14 He is torn from the security of his tent(AF)
    and marched off to the king(AG) of terrors.(AH)
15 Fire resides[a] in his tent;(AI)
    burning sulfur(AJ) is scattered over his dwelling.
16 His roots dry up below(AK)
    and his branches wither above.(AL)
17 The memory of him perishes from the earth;(AM)
    he has no name(AN) in the land.(AO)
18 He is driven from light into the realm of darkness(AP)
    and is banished(AQ) from the world.(AR)
19 He has no offspring(AS) or descendants(AT) among his people,
    no survivor(AU) where once he lived.(AV)
20 People of the west are appalled(AW) at his fate;(AX)
    those of the east are seized with horror.
21 Surely such is the dwelling(AY) of an evil man;(AZ)
    such is the place(BA) of one who does not know God.”(BB)

Footnotes

  1. Job 18:15 Or Nothing he had remains