Joahas kung i Juda

36 (A) Folket i landet tog Joahas, Josias son, och gjorde honom till kung i Jerusalem efter hans far. Han var tjugotre år när han blev kung, och han regerade tre månader [a] i Jerusalem.

Kungen av Egypten avsatte honom i Jerusalem och tvingade landet betala en skatt på hundra talenter silver och en talent guld.[b] Och kungen av Egypten gjorde hans bror Eljakim till kung över Juda och Jerusalem och ändrade hans namn till Jojakim. Men Neko tog med sig hans bror Joahas och förde honom till Egypten.

Jojakim kung i Juda

Jojakim var tjugofem år när han blev kung, och han regerade elva år[c] i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Herren sin Guds ögon. (B) Och Babels kung Nebukadnessar[d] drog upp mot honom och fängslade honom med kopparbojor och förde bort honom till Babel. (C) En del av kärlen i Herrens hus förde Nebukadnessar också till Babel, och han satte in dem i sitt palats i Babel.

(D) Vad som mer finns att säga om Jojakim och om de avskyvärda ting han gjorde och vad som i övrigt blev funnet hos honom, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar. Hans son Jojakin blev kung efter honom.

Jojakin kung i Juda

Jojakin var arton[e] år när han blev kung, och han regerade tre månader[f] och tio dagar i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon.[g]

10 I början av nästa år lät kung Nebukadnessar hämta honom och förde honom till Babel tillsammans med de dyrbara kärlen i Herrens hus. Och han gjorde hans bror[h] Sidkia till kung över Juda och Jerusalem.

Sidkia blir den siste kungen i Juda

11 (E) Sidkia var tjugoett år när han blev kung, och han regerade elva år[i] i Jerusalem. 12 Han gjorde det som var ont i Herren sin Guds ögon. Han ödmjukade sig inte under profeten Jeremia, som talade Herrens ord. 13 (F) Och han gjorde uppror mot kung Nebukadnessar, som hade tagit en ed av honom vid Gud. Han var hårdnackad och förhärdade sitt hjärta, så att han inte omvände sig till Herren, Israels Gud.

Jerusalems fall

14 Också alla de ledande prästerna och folket gick allt längre i sin trolöshet mot Gud. De följde hednafolkens alla avskyvärda seder och orenade Herrens hus som han hade helgat i Jerusalem. 15 Herren, deras fäders Gud, sände sina budskap[j] till dem gång på gång genom sina sändebud, för han hade medlidande med sitt folk och sin boning. 16 Men de gjorde narr av Guds sändebud, de föraktade hans ord och hånade hans profeter tills Herrens vrede över hans folk växte så att det inte mer fanns någon bot.

17 (G) Då sände han emot dem kaldeernas[k] kung, som dödade deras unga män med svärd i deras helgedom och inte skonade vare sig unga män eller unga kvinnor, inte heller gamla och gråhårsmän. Allt gavs i hans hand. 18 Och alla kärl i Guds hus, både stora och små, och skatterna i Herrens hus, liksom de skatter som tillhörde kungen och hans förnämsta män, allt förde han till Babel. 19 De satte eld på Guds hus och bröt ner Jerusalems mur. Alla stadens palats brände de i eld och förstörde alla dyrbara föremål. 20 Dem som hade undkommit svärdet förde han bort i fångenskap till Babel, och de blev slavar åt honom och hans söner tills perserna kom till makten. 21 (H) Herrens ord genom Jeremias mun[l] skulle uppfyllas, nämligen att landet skulle få gottgörelse för sina sabbater – så länge det låg öde hade det sabbat – till dess att sjuttio år hade gått.

22 (I) För att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas, hände det i den persiske kungen Koreshs första regeringsår[m] att Herren påverkade perserkungen Koreshs sinne så att han över hela sitt rike lät utropa följande som också skriftligt kungjordes: 23 ”Så säger Koresh, kung av Persien: Herren, himlens Gud, har gett mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. Den bland er som tillhör hans folk ska bege sig dit upp, och hans Gud ska vara med honom.”

Footnotes

  1. 36:1f Joahas … tre månader   År 609 f Kr. Joahas betyder ”Herren griper”. Se även 2 Kung 23:31f.
  2. 36:3 hundra talenter silver och en talent guld   Ca 3 ton silver och 30 kg guld.
  3. 36:5 Jojakim … elva år   År 609-598 f Kr. Jojakim betyder ”Herren ska upprätta”. Se även 2 Kung 23:34f. Föraktade Herrens ord (Jer 26, 36) och kritiserades av Jeremia (Jer 22:13f).
  4. 36:6 Nebukadnessar   Regerade i Babel 605-562 f Kr. Förde krig mot Egypten och byggde med Guds hjälp (Jer 27:6f) upp Babel till en världsmakt (se Dan 1-4). Besegrade farao Neko 605 f Kr. Efter Jojakims uppror ca 601 f Kr (2 Kung 24:1f) intog han Jerusalem 597 f Kr.
  5. 36:9 arton   Andra handskrifter: ”åtta” (men jfr 2 Kung 24:8).
  6. 36:9 Jojakin … tre månader   December 598 till mars 597 f Kr, under belägringen (2 Kung 24:10). Jojakin betyder ”Herren ska grunda”. Juridisk förfader till Jesus (Matt 1:11). Se 2 Kung 25:27f.
  7. 36:9 hämta honom   Förutom kungen förde babylonierna också bort ett ledande skikt om ca 10 000 män (2 Kung 24:14). Hesekiel profeterade för dem i Babel från 593 f Kr. Se även Jer 24 och 29.
  8. 36:10 bror   Egentligen farbror (jfr 2 Kung 24:17). Ordet används i en allmännare betydelse ”släkting”.
  9. 36:11 Sidkia … elva år   Ca 597-587 f Kr. Sidkia betyder ”Herren är min rättfärdighet”. Se även 2 Kung 24:18f. Rådfrågade profeten Jeremia (Jer 21, 37-38) men lyssnade inte (32:3, 37:2).
  10. 36:15 sände sina budskap   Särskilt genom Jeremia (Jer 2-25) och Hesekiel (Hes 4-24).
  11. 36:17 kaldeerna   Arameiskt folk som tog över Babel. Deras härjningar under Nebukadnessar förutsades av profeten Habackuck (Hab 1:6f). Händelserna kring Jerusalems fall skildras i Jer 34-39 och bearbetas i Klagovisorna som troligen skrevs strax efteråt.
  12. 36:21 Herrens ord genom Jeremias mun   Se Jer 25:12, 29:10.
  13. 36:22 Koreshs första regeringsår   539 f Kr. Se Esra 1:1f med not.

36 And the people(A) of the land took Jehoahaz son of Josiah and made him king in Jerusalem in place of his father.

Jehoahaz King of Judah(B)

Jehoahaz[a] was twenty-three years old when he became king, and he reigned in Jerusalem three months. The king of Egypt dethroned him in Jerusalem and imposed on Judah a levy of a hundred talents[b] of silver and a talent[c] of gold. The king of Egypt made Eliakim, a brother of Jehoahaz, king over Judah and Jerusalem and changed Eliakim’s name to Jehoiakim. But Necho(C) took Eliakim’s brother Jehoahaz and carried him off to Egypt.(D)

Jehoiakim King of Judah(E)

Jehoiakim(F) was twenty-five years old when he became king, and he reigned in Jerusalem eleven years. He did evil in the eyes of the Lord his God. Nebuchadnezzar(G) king of Babylon attacked him and bound him with bronze shackles to take him to Babylon.(H) Nebuchadnezzar also took to Babylon articles from the temple of the Lord and put them in his temple[d] there.(I)

The other events of Jehoiakim’s reign, the detestable things he did and all that was found against him, are written in the book of the kings of Israel and Judah. And Jehoiachin his son succeeded him as king.

Jehoiachin King of Judah(J)

Jehoiachin(K) was eighteen[e] years old when he became king, and he reigned in Jerusalem three months and ten days. He did evil in the eyes of the Lord. 10 In the spring, King Nebuchadnezzar sent for him and brought him to Babylon,(L) together with articles of value from the temple of the Lord, and he made Jehoiachin’s uncle,[f] Zedekiah, king over Judah and Jerusalem.

Zedekiah King of Judah(M)

11 Zedekiah(N) was twenty-one years old when he became king, and he reigned in Jerusalem eleven years. 12 He did evil in the eyes of the Lord(O) his God and did not humble(P) himself before Jeremiah the prophet, who spoke the word of the Lord. 13 He also rebelled against King Nebuchadnezzar, who had made him take an oath(Q) in God’s name. He became stiff-necked(R) and hardened his heart and would not turn to the Lord, the God of Israel. 14 Furthermore, all the leaders of the priests and the people became more and more unfaithful,(S) following all the detestable practices of the nations and defiling the temple of the Lord, which he had consecrated in Jerusalem.

The Fall of Jerusalem(T)(U)

15 The Lord, the God of their ancestors, sent word to them through his messengers(V) again and again,(W) because he had pity on his people and on his dwelling place. 16 But they mocked God’s messengers, despised his words and scoffed(X) at his prophets until the wrath(Y) of the Lord was aroused against his people and there was no remedy.(Z) 17 He brought up against them the king of the Babylonians,[g](AA) who killed their young men with the sword in the sanctuary, and did not spare young men(AB) or young women, the elderly or the infirm.(AC) God gave them all into the hands of Nebuchadnezzar.(AD) 18 He carried to Babylon all the articles(AE) from the temple of God, both large and small, and the treasures of the Lord’s temple and the treasures of the king and his officials. 19 They set fire(AF) to God’s temple(AG) and broke down the wall(AH) of Jerusalem; they burned all the palaces and destroyed(AI) everything of value there.(AJ)

20 He carried into exile(AK) to Babylon the remnant, who escaped from the sword, and they became servants(AL) to him and his successors until the kingdom of Persia came to power. 21 The land enjoyed its sabbath rests;(AM) all the time of its desolation it rested,(AN) until the seventy years(AO) were completed in fulfillment of the word of the Lord spoken by Jeremiah.

22 In the first year of Cyrus(AP) king of Persia, in order to fulfill the word of the Lord spoken by Jeremiah, the Lord moved the heart of Cyrus king of Persia to make a proclamation throughout his realm and also to put it in writing:

23 “This is what Cyrus king of Persia says:

“‘The Lord, the God of heaven, has given me all the kingdoms of the earth and he has appointed(AQ) me to build a temple for him at Jerusalem in Judah. Any of his people among you may go up, and may the Lord their God be with them.’”

Footnotes

  1. 2 Chronicles 36:2 Hebrew Joahaz, a variant of Jehoahaz; also in verse 4
  2. 2 Chronicles 36:3 That is, about 3 3/4 tons or about 3.4 metric tons
  3. 2 Chronicles 36:3 That is, about 75 pounds or about 34 kilograms
  4. 2 Chronicles 36:7 Or palace
  5. 2 Chronicles 36:9 One Hebrew manuscript, some Septuagint manuscripts and Syriac (see also 2 Kings 24:8); most Hebrew manuscripts eight
  6. 2 Chronicles 36:10 Hebrew brother, that is, relative (see 2 Kings 24:17)
  7. 2 Chronicles 36:17 Or Chaldeans