Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
9 och överlämnar mig inte i fiendens hand.
Du ställer mina fötter på rymlig plats.
10 Var mig nådig, Herre, ty jag är i nöd.
Av sorg förtärs mitt öga, min själ och min kropp.
11 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse, mina år i suckan.
Min kraft är bruten genom min missgärning,
mina ben förtvinar.
12 För alla mina fienders skull har jag blivit till smälek
för mina grannar
och till skräck för dem som känner mig.
De som ser mig på gatan flyr undan för mig.
13 Jag är glömd, borta ur deras hjärtan
som vore jag död,
jag har blivit som ett krossat kärl.
14 Jag hör många förtala mig,
skräck råder runt omkring.
De rådslår med varandra mot mig
och smider planer för att ta mitt liv.
15 Men jag förtröstar på dig, Herre,
jag säger: "Du är min Gud."
16 Min tid står i dina händer,
rädda mig från mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
9 Jag skall göra som vid Noas flod.
Liksom jag svor att Noas flod inte mer skulle komma över jorden,
så svär jag att inte mer vredgas på dig eller bestraffa dig.
10 Om än bergen viker bort och höjderna vacklar,
så skall min nåd inte vika från dig
och mitt fridsförbund inte vackla,
säger Herren, din förbarmare.
10 Ty när Gud, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han fullkomna honom genom lidanden, han som för dem till frälsning.[a] 11 Jesus som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt.[b] Därför blygs han inte för att kalla dem bröder, 12 då han säger: Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig. [c] 13 Han säger också: Jag skall förtrösta på honom, och vidare: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig. [d]
14 Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt[e] del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, 15 och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv. 16 Det är ju inte änglar utan Abrahams barn han tar sig an. 17 Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln