Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
5 Ondska tänker han ut på sin bädd,
han går den väg som inte är god,
han skyr inte något ont.
6 Herre, upp i himlen räcker din nåd,
din trofasthet ända till skyarna.
7 Din rättfärdighet är som väldiga berg,
dina domar som det stora havsdjupet.
Både människor och djur räddar du, Herre.
8 Hur dyrbar är inte din nåd, Gud!
Människors barn har sin tillflykt under dina vingars skugga.
9 De mättas av de rika gåvorna i ditt hus,
av din ljuvlighets ström ger du dem att dricka.
10 Ty hos dig är livets källa,
i ditt ljus ser vi ljus.
Juda och Israels otrohet
3 Han sade vidare: Om en man skiljer sig från sin hustru
och hon går ifrån honom
och blir en annan mans hustru,
får han då komma tillbaka till henne?
Skulle inte då det landet bli orenat?
Du har bedrivit otukt med många älskare
och du skulle komma tillbaka till mig? säger Herren.
2 Lyft blicken mot de kala höjderna och se:
Var har du inte låtit skända dig?
Vid vägarna satt du och väntade på dem
som en arab i öknen.
Du orenade landet genom din otukt och din ondska.
3 Därför hölls regnskurarna tillbaka
och inget vårregn föll.
Men du hade en äktenskapsbryterskas panna
och ville inte skämmas.
4 Ändå har du nyss ropat till mig:
"Min fader! Min ungdoms vän är du!"
5 "Kan han då vara vred för evigt
och hålla fast vid sin vrede för alltid?"
Så talade du och gjorde allt ont du kunde.
18 När Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge också mig denna kraft, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för pengar. 21 Du har inte någon del eller lott i den här saken, eftersom ditt hjärta inte är uppriktigt inför Gud. 22 Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. Kanske skall han förlåta dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 Jag ser att du är förgiftad av bitter galla och bunden med orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni har sagt kommer över mig."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln