Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
7 Så härligt det är att höra budbärarens steg
när han kommer över bergen
med goda nyheter,
förkunnar fred,
bär goda nyheter om räddning
och säger till Sion:
”Din Gud är kung!”
8 Hör, dina vakter ropar
och gläds tillsammans.
Med egna ögon ser de
Herren återvända till Sion.
9 Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner,
för Herren har tröstat sitt folk,
och han har friköpt Jerusalem!
10 Herren har visat
sin makt och helighet för alla folk.
Hela jorden ska se vår Guds räddning.
98 Sjung en ny sång till Herren,
för han har gjort under!
Genom sin väldiga kraft och helighet
har han vunnit seger.
2 Herren har gjort sin räddning känd,
han har uppenbarat sin rättfärdighet för folken.
3 Han har tänkt på sin nåd och trofasthet mot israeliterna,
ända till jordens ändar har man sett den räddning som vår Gud ger.
4 Höj jubelrop till Herren, hela jorden,
brist ut i glädjerop, sjung, och spela!
5 Lova Herren med harpa,
spela på harpor, sjung lovsånger!
6 Blås i trumpeter och horn!
Höj jubelrop inför kungen, Herren!
7 Låt haven brusa och allt som finns däri,
jorden och alla som bor på den!
8 Låt floderna klappa i händerna!
Låt bergen tillsammans sjunga glädjesånger
9 inför Herren, för han kommer för att döma jorden
och folken med rättvisa.
Jesus är Guds Son
1 För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, 2 men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen[a]. 3 Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.[b]
Guds Son är mäktigare än änglarna
4 Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras.
5 Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:
”Du är min Son.
Idag har jag blivit din Far[a].”
Och återigen:
”Jag ska vara hans Far,
och han ska vara min Son.”[b]
6 Och när Gud låter sin förstfödde[c] komma till världen, säger han:
”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”[d]
7 När han talar om änglarna, säger han:
”Han gör vindarna till sina budbärare
och eldslågorna till sina tjänare.”[e]
8 Men till Sonen säger han:
”Gud, din tron består i tid och evighet.
Din kungaspira är rättens spira.
9 Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.
Därför, Gud, har din Gud smort dig[f] med glädjens olja,
mer än dina medbröder.”[g]
10 Och:
”Herre, i början lade du jordens grund,
och himlarna är dina händers verk.
11 De ska försvinna, men du består.
De ska alla bli som utslitna kläder.
12 Du ska rulla ihop dem som kläder
och byta ut dem som en mantel.
Men du är densamme,
och dina år ska aldrig ta slut.”[h]
Gud blev människa
1 I början fanns Ordet[a]. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Han fanns hos Gud i början. 3 Genom honom blev allting till, och utan honom blev ingenting till av det som finns till. 4 I honom fanns livet, och livet var människornas ljus. 5 Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit[b] det.
6 Det kom en man, sänd av Gud, som hette Johannes, 7 för att vittna om ljuset, så att alla skulle kunna komma till tro genom honom. 8 Själv var han inte ljuset. Han var bara den som skulle vittna om ljuset. 9 Det sanna ljuset, han som är hela mänsklighetens ljus, skulle nu komma in i världen.
10 Han var i världen, och genom honom hade världen blivit till, men världen kände inte igen honom. 11 Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. 12 Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn 13 och som inte är födda genom blod, eller köttets vilja, eller av någon mans vilja, utan av Gud.
14 Och Ordet blev människa och levde bland oss. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den ende Sonen har fått av sin Fader. Han var full av nåd och sanning.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.