Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 124
Tacksägelse för befrielse ur stor nöd
1 En vallfartssång av David.
Om Herren inte varit med oss
- så skall Israel säga -
2 om Herren inte varit med oss
när människor reste sig upp mot oss,
3 då hade de slukat oss levande
när deras vrede upptändes mot oss,
4 då hade vattnen dränkt oss,
strömmen sköljt över oss,
5 ja, då hade de väldiga vattenmassorna
sköljt över oss.
6 Lovad vare Herren,
som inte gav oss till rov åt deras tänder.
7 Vår själ kom undan som en fågel
ur fågelfängarens snara,
snaran gick sönder
och vi kom undan.
8 Vår hjälp är i Herrens namn,
hans som har gjort himmel och jord.
Jakob välsignar sina söner
49 Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: "Kom hit till mig, så skall jag tala om vad som skall hända er i kommande dagar. 2 Ja, kom samman och lyssna, ni Jakobs söner, hör på Israel, er fader!
3 Ruben, min förstfödde är du,
min kraft och min styrkas förstling,
främst i myndighet
och främst i makt.
4 Du sjuder över som vatten,
du skall inte bli den främste,
ty du besteg din fars bädd.
Då vanhelgade du den,
ja, min bädd besteg han.
5 Simeon och Levi är bröder.
Våldet är deras vapen.
6 Min själ skall inte ta del i deras råd,
min själ skall inte umgås med dem,
ty i sin vrede dödade de män
och i sitt övermod stympade de oxar.
7 Förbannad är deras vrede som är så våldsam
och deras grymhet som är så stor!
Jag skall strö ut dem i Jakob,
jag skall skingra dem i Israel.
8 Juda, dig skall dina bröder prisa.
Din hand skall vara på dina fienders nacke,
din fars söner skall buga sig för dig.
9 Ett ungt lejon är Juda.
Från rivet byte har du rest dig, min son.
Han böjer sig, han lägger sig ner
som ett lejon,
som en lejoninna -
vem får honom att resa sig?
10 Spiran skall inte vika från Juda,
inte härskarstaven från hans fötter,
förrän han som den tillhör[a] kommer
och folken blir honom lydiga.
11 Han binder sin ungåsna vid vinstocken,
sitt åsneföl vid den ädla rankan.
Han tvättar sina kläder i vin,
sin mantel i druvors blod.
12 Hans ögon är dunkla av vin,
hans tänder vita av mjölk.
13 Sebulon skall bo vid havets strand
och bli en hamn för skepp.
Sin sida skall han vända mot Sidon.
14 Isaskar är en stark åsna,
som ligger i ro i sitt hägn.
15 Han såg att viloplatsen var god
och att landet var ljuvligt.
Då böjde han sin rygg under bördor
och blev en arbetspliktig slav.
16 Dan skall skaffa rätt åt sitt folk
som en av Israels stammar.
17 Dan skall vara en orm på vägen,
en huggorm på stigen,
en som biter hästen i foten,
så att ryttaren faller baklänges.
18 Herre, jag väntar på din frälsning!
19 Gad skall trängas av skaror,
men själv skall han tränga dem in på hälarna.
20 Från Aser kommer utsökta rätter.
Kungliga läckerheter skall han ge.
21 Naftali är en snabb hind,
som talar vackra ord.
22 Ett ungt fruktträd är Josef,
ett ungt fruktträd vid källan.
Grenarna når upp över muren.
23 Bågskyttar oroar honom,
de skjuter på honom och ansätter honom.
24 Men hans båge förblir fast
och hans händer och armar spänstiga
genom dens händer som är den Starke i Jakob,
genom honom som är Herden, Israels Klippa,
25 genom din fars Gud, han skall hjälpa dig,
genom den Allsmäktige, han skall välsigna dig
med välsignelser ovanifrån, från himlen,
välsignelser från djupet som ruvar där nere,
välsignelser från bröst och moderliv.
26 Din fars välsignelser når högt,
högre än mina fäders välsignelser,
till de eviga höjdernas härlighet.
De skall vara över Josefs huvud,
över hjässan på honom som är fursten bland sina bröder.
27 Benjamin är en glupsk varg.
På morgonen äter han rov,
på kvällen fördelar han byte."
28 Alla dessa är Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras far sade till dem när han välsignade dem. Åt var och en gav han sin särskilda välsignelse.
Jakob dör
29 Sedan befallde han dem och sade: "Jag skall nu samlas till mitt folk. Begrav mig hos mina fäder i grottan på hetiten Efrons mark, 30 i den grotta som ligger vid fältet i Makpela mitt emot Mamre i Kanaans land. Denna mark köpte Abraham till gravplats av hetiten Efron. 31 Där begravdes Abraham och hans hustru Sara, där begravdes också Isak och hans hustru Rebecka, och där har jag själv begravt Lea, 32 i grottan på den åker som köptes av hetiterna." 33 När Jakob hade givit sina söner dessa befallningar drog han upp fötterna i sängen. Och han gav upp andan och samlades till sitt folk.
Kristnas processande inför hedniska domstolar
6 Hur kan någon av er som ligger i tvist med en annan våga gå till rätta med honom inför de orättfärdiga och inte inför de heliga? 2 Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, duger ni då inte till att döma i de minsta mål? 3 Vet ni inte att vi skall döma änglar? Skall ni då inte kunna döma i vardagliga ting? 4 Men när ni har sådana tvister, sätter ni dem till domare som församlingen inte har förtroende för. 5 Det här säger jag för att få er att skämmas. Finns det ingen förståndig bland er, någon som kan bli skiljedomare mellan bröder? 6 I stället går broder till rätta med broder, och detta inför otroende. 7 På det hela taget är redan det att ni processar med varandra ett nederlag för er. Varför lider ni inte hellre en oförrätt? Varför låter ni inte hellre andra roffa åt sig? 8 I stället gör ni själva orätt och roffar åt er - och detta drabbar bröder.
9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln