Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Anden utgjuts på pingstdagen
2 (A) När pingstdagen[a] kom var de alla samlade. 2 (B) Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 (C) Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 (D) Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.
5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien[b], 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter[c], kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"
13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."
Petrus pingstpredikan
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen [d]på morgonen! 16 (E) Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:
17 (F) Och det ska ske i de sista dagarna,[e]
säger Gud,
att jag utgjuter av min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar ska profetera,
era unga ska se syner
och era gamla ska ha drömmar.
18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta av min Ande,
och de ska profetera.
19 Och jag ska göra under uppe på himlen
och tecken nere på jorden,
blod, eld och moln av rök.
20 (G) Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och strålande.
21 (H) Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
Babels torn och språkförbistringen
11 Hela jorden hade ett enda språk[a] och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Shinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: ”Kom, så slår vi tegel[b] och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: ”Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn med spetsen uppe i himlen[c]! Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.”
5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: ”Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter ska ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. 7 Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.”
8 Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de slutade bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade[d] hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.
24 [a]Hur mångfaldiga
är inte dina verk, Herre!
Med vishet har du gjort dem alla,
jorden är full av vad du har
skapat.
25 [b]Där är havet, det stora och vida,
med ett oräkneligt vimmel av djur,
både stora och små.
26 [c]Där går skeppen fram,
och Leviatan som du skapat
för att leka där.
27 [d]Alla hoppas de på dig,
att du ska ge dem mat i rätt tid.
28 [e]Du ger dem och de samlar in,
du öppnar din hand
och de mättas av goda gåvor.
29 [f]Du döljer ditt ansikte
och de blir förskräckta,
du tar ifrån dem deras ande,
de dör och blir åter till stoft.
30 [g]Du sänder din Ande, då skapas de
och du förnyar jordens ansikte.
35 Må syndare försvinna från jorden
och inga gudlösa mer finnas till.
Lova Herren, min själ!
Halleluja!
14 (A) Alla som drivs[a] av Guds Ande är Guds barn. 15 (B) Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets[b] Ande, och i honom ropar vi: "Abba[c]! Far!" 16 (C) Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 (D) Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom.
Anden utgjuts på pingstdagen
2 (A) När pingstdagen[a] kom var de alla samlade. 2 (B) Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 (C) Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 (D) Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.
5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien[b], 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter[c], kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"
13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."
Petrus pingstpredikan
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen [d]på morgonen! 16 (E) Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:
17 (F) Och det ska ske i de sista dagarna,[e]
säger Gud,
att jag utgjuter av min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar ska profetera,
era unga ska se syner
och era gamla ska ha drömmar.
18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta av min Ande,
och de ska profetera.
19 Och jag ska göra under uppe på himlen
och tecken nere på jorden,
blod, eld och moln av rök.
20 (G) Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och strålande.
21 (H) Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
8 Filippus sade: "Herre, visa oss Fadern så räcker det för oss." 9 (A) Jesus svarade: "Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Visa oss Fadern? 10 Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar till er säger jag inte av mig själv. Fadern bor i mig och gärningarna är hans verk. 11 (B) Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och kan ni inte det, tro då för gärningarnas skull.
12 (C) Jag säger er sanningen: Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern. 13 (D) Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen. 14 Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det.
Jesus lovar sända Hjälparen
15 (E) Om ni älskar mig håller ni fast[a] vid mina bud. 16 (F) Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare[b] som ska vara hos er för alltid: 17 sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er[c].
25 Detta har jag sagt er medan jag ännu är kvar hos er. 26 (A) Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.
27 (B) Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation