Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herrens ära och makt
29 (A) En psalm av David.
Ge åt Herren, ni Guds söner,
ge åt Herren ära och makt!
2 Ge åt Herren hans namns ära,
tillbe Herren i helig skrud!
3 (B) Herrens röst hörs över vattnen,
ärans Gud dundrar,
Herren över väldiga vatten.
4 (C) Herrens röst är mäktig,
Herrens röst är majestätisk.
5 Herrens röst knäcker cedrar,
Herren knäcker Libanons cedrar.
6 Han får dem att hoppa som kalvar,
Libanon och Sirjon[a]
som unga vildoxar.
Herrens ark förs in i templet
2 (A) Därefter samlade Salomo de äldste i Israel och alla huvudmännen för stammarna, Israels barns familjeöverhuvuden, till Jerusalem för att hämta Herrens förbundsark upp från Davids stad, det vill säga Sion. 3 Alla Israels män samlades då hos kungen under högtiden i sjunde månaden.[a] 4 När alla de äldste i Israel hade kommit, lyfte leviterna upp arken. 5 De hämtade arken dit upp tillsammans med uppenbarelsetältet och alla heliga föremål som fanns i tältet. De levitiska prästerna hämtade det dit upp. 6 Och kung Salomo stod framför arken tillsammans med Israels hela församling som hade samlats hos honom. Man offrade får och tjurar i sådan mängd att de inte kunde räknas eller uppskattas. 7 Och prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i husets kor, i det allra heligaste, till platsen under kerubernas vingar.
8 Keruberna höll nämligen sina vingar utbredda över den plats där arken stod, så att arken och dess stänger upptill täcktes av keruberna. 9 Stängerna var så långa att deras ändar som sköt ut från arken kunde ses framför koret, men de var inte synliga längre ut. Arken har blivit kvar där ända till denna dag. 10 (B) I arken fanns inget annat än de två tavlor[b] som Mose hade lagt dit vid Horeb, när Herren slöt förbund med Israels barn efter att de dragit ut ur Egypten.
11 Sedan gick prästerna ut ur helgedomen. Alla präster som fanns där hade helgat sig, oavsett vilken avdelning de tillhörde. 12 (C) Leviterna, alla sångare – Asaf, Heman och Jedutun med sina söner och bröder – stod klädda i vitt linne med cymbaler, lyror och harpor öster om altaret, och tillsammans med dem hundratjugo präster som blåste i trumpeter. 13 (D) När trumpetblåsarna och sångarna samtidigt och samstämmigt stämde upp Herrens lov och pris, och man lät trumpeter, cymbaler och andra instrument ljuda och började lova Herren för att han är god och för att hans nåd är evig – då uppfylldes huset, Herrens hus, av ett moln 14 (E) så att prästerna för molnets skull inte kunde stå där och göra tjänst, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Guds hus.
19 (A) Därför, kung Agrippa, har jag inte varit olydig mot den himmelska synen. 20 (B) Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen.
21 (C) Det var därför som judarna grep mig i templet och försökte döda mig. 22 (D) Men med Guds hjälp står jag än i dag som vittne inför både små och stora. Och jag säger inget annat än vad profeterna och Mose har sagt skulle ske: 23 (E) att Messias skulle lida, och att han som den förste som uppstått från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna."
24 (F) När han sade detta i sitt försvarstal ropade Festus: "Du är galen, Paulus! Din stora lärdom driver dig till vanvett." 25 Men Paulus svarade: "Jag är inte galen, högt ärade Festus. Det jag säger är sant och förnuftigt. 26 (G) Kungen känner ju till allt detta, och därför talar jag också öppet och rakt till honom. Jag tror inte att något av detta är obekant för honom. Det är ju inte i någon avkrok det har hänt. 27 Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du tror." 28 Agrippa svarade Paulus: "Snart övertalar du väl mig att bli kristen!" 29 (H) Paulus svarade: "Snart eller längre fram, inför Gud önskar jag att inte bara du utan alla som hör mig i dag blir som jag, bortsett från de här bojorna."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation