Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
14 [a]Herren är min styrka
och min lovsång,
han blev min frälsning.
15 [b]Fröjderop om frälsning
hörs i de rättfärdigas hyddor:
"Herrens högra hand
gör mäktiga ting!
16 Herrens högra hand upphöjer[c],
Herrens högra hand
gör mäktiga ting!"
17 [d]Jag ska inte dö,
utan leva och förkunna
Herrens gärningar.
18 Hårt har Herren tuktat mig,
men han utlämnade mig inte
åt döden.
19 [e]Öppna för mig
rättfärdighetens portar,
jag vill gå in genom dem
och tacka Herren.
20 Detta är Herrens port,
de rättfärdiga går in genom den.
21 Jag tackar dig
för att du svarade mig
och blev min frälsning.
22 [f]Stenen som husbyggarna
förkastade
har blivit en hörnsten.[g]
23 Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon.
3 (A) Där jag låg i min bädd om natten
sökte jag honom
som min själ har kär,
jag sökte honom
men fann honom inte.
2 Jag vill stiga upp
och gå runt i staden
på gator och torg,
jag vill söka honom
som min själ har kär.
Jag sökte honom
men fann honom inte.
3 (B) Väktarna fann mig
där de gick runt i staden.
”Har ni sett honom
som min själ har kär?”
4 (C) Knappt var jag förbi dem,
så fann jag honom
som min själ har kär.
Jag grep honom
och släppte honom inte
förrän jag fört honom in
i min mors hus,
in i kammaren hos henne
som fött mig.
5 (D) Lova mig, Jerusalems döttrar,
vid markens gaseller och hindar:
Stör inte kärleken, väck den inte
förrän den själv vill.
Brudtåget
6 Vem är hon
som kommer upp från öknen
som i pelare av rök,
doftande av myrra och rökelse,
av köpmannens alla kryddor?
7 Se, där är Salomos bärstol[a]!
Sextio krigare omger den,
sextio av Israels hjältar.
8 (E) Alla bär svärd
och är skickliga i strid,
var och en med svärd vid sidan
mot nattens faror.
9 Sin bärstol har kung Salomo
gjort av trä från Libanon,
10 med sidostöd av silver,
ryggstöd av guld
och säte av purpurtyg,
invändigt prydd i kärlek
av Jerusalems döttrar.
11 Kom ut, Sions döttrar,
se kung Salomo
och kronan[b] som hans mor
krönte honom med
på hans bröllopsdag,
på hans hjärtas glädjedag.
Jesus uppstår ur graven
16 (A) När sabbaten var över köpte Maria Magdalena och Maria, Jakobs mor, och Salome väldoftande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt den första veckodagen[a] kom de till graven när solen gick upp. 3 De sade till varandra: "Vem ska rulla bort stenen från gravöppningen åt oss?"
4 Men när de lyfte blicken, fick de se att stenen var bortrullad. Den var mycket stor. 5 De gick då in i graven och såg en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt, och de blev förskräckta. 6 Men han sade till dem: "Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han har uppstått, han är inte här! Se, här är platsen där de lade honom. 7 (B) Men gå och säg till hans lärjungar och särskilt till Petrus: Han går före er till Galileen. Där ska ni få se honom, så som han har sagt er."
8 Då gick de ut och flydde från graven, fyllda av bävan och bestörtning. Och de sade ingenting till någon, eftersom de var rädda.[b]
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation