Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Messias lidande och seger
22 För körledaren, till "Morgonrodnadens hind". En psalm av David.
2 (A) Min Gud, min Gud,
varför har du övergett mig?
Jag ropar och klagar,
men min frälsning är fjärran.[a]
3 (B) Min Gud, jag ropar om dagen
men du svarar inte,
och om natten
men får ingen ro.
4 (C) Ändå är du den Helige,
den som tronar på Israels
lovsånger.
5 På dig förtröstade våra fäder,
de förtröstade och du befriade dem.
6 (D) Till dig ropade de och fick hjälp,
de förtröstade på dig
och behövde inte skämmas.
7 (E) Men jag är en mask
och inte en människa,
hånad av människor
och föraktad av folket.
8 (F) Alla som ser mig hånar mig,
de grimaserar
och skakar på huvudet:
9 (G) "Anförtro dig[b] åt Herren!
Han får befria och rädda honom,
han älskar ju honom."[c]
10 (H) Det var du som drog mig
ut ur moderlivet,
du gjorde mig trygg
vid min mors bröst.
11 På dig är jag kastad
ända från modersskötet,
från moderlivet är du min Gud.
12 (I) Var inte långt ifrån mig,
för nöden är nära
och ingen hjälpare finns.
13 Tjurar i mängd omger mig,
Bashans oxar[d] omringar mig.
14 Som rovlystna, rytande lejon
spärrar de upp sitt gap mot mig.
15 Jag rinner bort som vatten,
alla mina leder har skilts åt.
Mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt inre.
Bildads andra tal
18 Då tog Bildad från Shua till orda och sade:
2 (A) Hur länge ska ni lägga snaror
med ord?
Kom till förstånd,
sedan kan vi tala.
3 Varför räknas vi som djur
och betraktas som dumma
i era ögon?
4 Du som sliter sönder
dig själv i vrede,
ska jorden bli öde för din skull
eller klippan flyttas från sin plats?
5 (B) Sannerligen,
den gudlöses ljus ska slockna
och lågan i hans eld sluta lysa.
6 Ljuset i hans tält ska bli mörkt
och lampan slockna för honom.
7 (C) Hans väldiga steg ska bli kortare,
hans egna rådslag fälla honom.
8 (D) Hans fötter leder honom till nätet,
han vandrar mot snaran.
9 (E) Snaran griper hans häl,
fällan håller fast honom.
10 Ett rep är lagt för honom
på marken,
en fälla ligger på stigen.
11 (F) Skräck möter honom från alla håll
och jagar honom i hälarna.
12 Olyckan hungrar efter honom,
hemsökelsen står redo
att fälla honom.
13 Sjukdom förtär hans hud,
dödens förstfödde
slukar hans lemmar.
14 (G) Han rycks bort från sitt trygga tält
och drivs i väg till fasornas kung.
15 I hans tält får främlingar bo,
svavel strös över hans boning.
16 (H) Hans rötter torkar nertill,
hans grenar vissnar upptill.
17 (I) Hans minne utplånas från jorden,
hans namn nämns inte
på vägarna.
18 Han drivs från ljuset till mörkret
och jagas bort från världen.
19 (J) Han blir utan barn
och efterkommande i sitt folk,
ingen överlevande finns
i hans hus.
20 (K) De som bor i väst
häpnar över hans olyckas dag,
de som bor i öst
skälver av fasa.
21 (L) Ja, så går det den orättfärdiges hem,
så går det den plats
där man inte känner Gud.
En sabbatsvila för Guds folk
4 När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 2 Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det[a] inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Så svor jag i min vrede: De ska aldrig komma in i min vila.[b] Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, 4 för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk.[c] 5 Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.[d]
6 (A) Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.[e] 8 (B) För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.
9 Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 10 (C) Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation