Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Gud kallar Jeremia
4 Herrens ord kom till mig:
5 ”Jag kände dig innan du formades i din mors liv.
Innan du föddes avskilde jag dig
och utsåg dig till en profet för folken.”
6 Jag svarade: ”Min Herre, Herre, jag kan inte tala! Jag är för ung!”
7 Då sa Herren till mig: ”Säg inte att du är för ung, utan gå dit jag sänder dig och tala vad jag befaller dig. 8 Var inte rädd för dem, för jag är med dig och ska rädda dig, säger Herren.”
9 Sedan räckte Herren ut sin hand, rörde vid min mun och sa till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. 10 Jag sätter dig över folk och riken, för att rycka upp och bryta ner, förgöra och förkasta, bygga upp och plantera.”
Den åldrandes bön om hjälp
(Ps 30:2-4)
71 Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
2 Befria mig och befria mig i din rättfärdighet.
Lyssna till mig och rädda mig.
3 Var en klippa för mig, en tillflykt,
dit jag alltid får komma,
du som har gett en befallning om min räddning,
du min klippa och min borg.
4 Befria mig, min Gud, ur de ondas grepp,
ur de orättfärdiga och grymma människornas våld.
5 Du är mitt hopp, Herre, min Gud,
min förtröstan alltsedan jag var ung.
6 Sedan jag föddes har du varit mitt stöd;
du har lett mig sedan min tillblivelse i moderlivet.
Jag vill alltid prisa dig.
Den viktigaste egenskapen: att visa kärlek
13 Om jag har fått förmågan att tala andra språk, både människors och änglars, men inte visar kärlek, då liknar jag en gonggong eller en skrällande cymbal. 2 Om jag har fått profetians gåva och känner till alla hemligheter och har all kunskap, och om jag har en tro som är så stark att jag kan flytta berg, men inte har kärlek, då är jag ingenting. 3 Om jag ger allt jag äger till de fattiga, och låter mig brännas på bål, men inte har kärlek, då har jag ändå inte gjort något av värde.
4 Kärleken är tålmodig och mild. Kärleken är inte avundsjuk, skrytsam eller högmodig. 5 Den är inte oförskämd eller självisk. Den ilsknar inte till, och den är inte långsint. 6 Den gläds inte över någon orätt utan finner sin glädje i sanningen. 7 Den ger inte upp. Den tror allt, hoppas allt och uthärdar allt.
8 Kärleken upphör aldrig. Men den profetiska gåvan ska förgå, tal av andra språk tystna, och kunskapen[a] ska förgå. 9 Vår kunskap är bristfällig, och den profetiska gåvan likaså. 10 Men när det fullkomliga kommer, då förgås det bristfälliga.
11 När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen lämnade jag det barnsliga. 12 Nu ser vi bara en suddig spegelbild, men då ska vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap bristfällig, men då ska jag ha fullständig kunskap, så som jag själv är fullständigt känd.
13 Nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre. Men av dem är kärleken störst.
21 Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”
22 Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”
23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon[a]. 27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.[b]”
28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.
30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.