Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

¹² Petrus såg det och sa till folkskaran: ”Israeliter, varför är ni så förvånade över det som har hänt? Varför stirrar ni på oss som om vi genom vår egen kraft och fromhet hade fått den här mannen att börja gå? ¹³ Nej, det är Abrahams, Isaks och Jakobs^[a] Gud, våra förfäders Gud,^[b] som har förhärligat sin tjänare Jesus, honom som ni utlämnade och svek inför Pilatus, trots att Pilatus ville ge honom fri. ¹⁴ Ni svek honom som var helig och rättfärdig och krävde istället att en mördare skulle friges. ¹⁵ Ni dödade livets furste, men Gud har uppväckt honom från de döda. Det kan vi vittna om. ¹⁶ Och genom tron på namnet Jesus har den här mannen som ni ser och känner nu fått styrka. Den tro som kommer genom namnet Jesus har gjort honom fullständigt frisk, som ni alla kan se.

¹⁷ Mina syskon! Jag vet att både ni och era ledare agerade i okunnighet. ¹⁸ Men genom detta har Gud låtit det som han förutsagt genom profeterna gå i uppfyllelse: att Messias måste lida. ¹⁹ Ångra er därför och vänd om så att ni får era synder utplånade!

Bön, förtröstan

4 För körledaren^[a], till stränginstrument. En psalm av David.

3 Tänk vilken kärlek Fadern har visat oss när vi får kallas Guds barn, och det är vi verkligen! Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. ² Mina kära, vi är redan nu Guds barn, men vad vi ska bli i framtiden har ännu inte uppenbarats. Men vi vet att när han uppenbarar sig ska vi bli lika honom, för då får vi se honom så som han är. ³ Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv, så som han är ren.

⁴ Var och en som syndar bryter mot lagen, för synd är laglöshet. ⁵ Men ni vet att han uppenbarade sig för att ta bort synderna, och att det inte finns någon synd i honom. ⁶ Den som förblir i honom lever inte i synd. Den som fortsätter att synda har aldrig sett honom och känner honom inte.

⁷ Mina barn, låt ingen leda er vilse. Den som gör det som är rättfärdigt är rättfärdig, så som han är rättfärdig.

Jesus visar sig för sina lärjungar

(Joh 20:19-23)

³⁶ Medan de fortfarande höll på att berätta stod Jesus plötsligt där mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” ³⁷ Men de blev fruktansvärt rädda allihop, och trodde att det var en ande.

³⁸ ”Varför är ni rädda?” frågade Jesus. ”Varför stiger det upp tvivel i era hjärtan? ³⁹ Se på mina händer och mina fötter! Det är jag själv. Känn på mig och se! En ande har inte kött och ben, som ni kan se att jag har.” ⁴⁰ När han sagt det visade han dem sina händer och fötter. ⁴¹ Men fortfarande kunde de inte tro, så fyllda av både glädje och förvåning var de. Då frågade han dem: ”Har ni något att äta?” ⁴² Och de gav honom en bit stekt fisk, ⁴³ som han åt medan de såg på.

⁴⁴ Sedan sa han till dem: ”Det här är vad jag sa till er medan jag fortfarande var hos er, att allt som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna, måste gå i uppfyllelse.” ⁴⁵ Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. ⁴⁶ Han sa till dem: ”Detta är vad som står skrivet, att Messias ska lida och uppstå igen på den tredje dagen. ⁴⁷ Och omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. ⁴⁸ Ni ska vittna om allt detta.