Revised Common Lectionary (Complementary)

^33-34 Tala bara om för mig vad jag ska göra, så gör jag det. Så länge jag lever vill jag lyda dig av hela mitt hjärta.

³⁵ Se till att jag går på rätta vägar, för jag vet verkligen hur underbara de är.

³⁶ Ge mig kärlek till ditt ord och låt inte mitt habegär ta överhanden.

³⁷ Vänd mig bort från det som är värdelöst och utan mening, och bevara mitt liv.

³⁸ Säg mig än en gång att dina löften gäller mig, för jag litar på dig och tjänar dig.

³⁹ Jag är så rädd att bli hånad för att jag lyder dina lagar, även om de är rätta och goda.

⁴⁰ Jag längtar efter att lyda dem!När du håller vad du lovat, så får jag liv på nytt.

¹⁵ Än en gång kom ett budskap från Herren till mig. Han sa:

¹⁶ Du människa, jag kommer att ta ifrån dig din älskade hustru. Plötsligt kommer hon att dö. Men du får inte visa någon sorg. Gråt inte! Du får inte fälla en enda tår.

¹⁷ Sörj bara tyst för dig själv. Låt det inte bli någon dödsklagan över henne. Behåll både huvudbonad och skor på, dölj inte ditt ansikte och ät inte den särskilda mat som sörjande brukar äta.

¹⁸ Jag sa detta till folket på morgonen, och på kvällen var min hustru död. Följande morgon gjorde jag allt som Herren hade sagt till mig.

¹⁹ Då sa folket: Vad betyder allt det här? Vad är det du försöker säga oss?

^20-21 Jag svarade: Herren har bett mig säga detta till er: Jag kommer att förstöra mitt sköna och vackra tempel, er stolthet. Era söner och döttrar i Judeen kommer att dödas av svärd.

²² Ni kommer då att göra som jag har gjort. Ni kommer inte att sörja så någon ser det, och inte heller trösta er med att äta den mat som goda vänner bär till er.

²³ Ni ska behålla huvudbonaderna på era huvuden och skorna på era fötter, och ni kommer inte att sörja eller gråta. Men inför varandra ska ni sörja över era synder och över allt ont ni gjort.

²⁴ Hesekiel är ett exempel för er, säger Herren Gud. Ni ska göra som han har gjort. Och när den stunden kommer, då ska ni förstå att jag är Herren.

²⁵ Du människa, den dag jag slutligen tagit ifrån dem som bor i Jerusalem deras hjärtans glädje och deras ära och härlighet - deras hustrur, söner och döttrar -

²⁶ då ska en flykting från Jerusalem börja sin färd till Babylon för att tala om för dig vad som har hänt.

²⁷ Den dag han kommer fram ska din röst plötsligt komma tillbaka till dig, så att du kan tala med honom, och du ska bli ett tecken för dessa människor så att de förstår att jag är Herren.

¹⁵ Och hur kan någon gå och berätta det för dem, om ingen sänder honom? Det är det som Skrifterna menar när de säger: Hur underbara är inte deras fotsteg som predikar evangeliet om frid med Gud, och som för med sig hälsningar om goda ting. Med andra ord: Hur välkomna är inte de som predikar Guds goda nyheter!

¹⁶ Men inte alla som hör de goda nyheterna välkomnar dem, för profeten Jesaja sa: Herre, vem trodde mig när jag talade om det för dem?

¹⁷ Ändå kommer tron av att lyssna till dessa goda nyheter - de goda nyheterna om Kristus.

¹⁸ Men hur är det med judarna? Har de hört Guds ord? Ja, det har följt dem vart de än har gått. De goda nyheterna har predikats över hela jorden.

¹⁹ Men förstod de verkligen detta, att Gud skulle ge sin frälsning till andra om de nekade att ta emot den? Ja, för redan på Moses tid hade Gud sagt att han skulle göra sitt folk avundsjukt och försöka väcka dem genom att ge frälsningen till främmande folk som ännu inte kände honom.

²⁰ Och senare sa Jesaja rättframt att Gud ska upptäckas av människor som inte ens söker efter honom.

²¹ Och under hela denna tid har Gud haft famnen öppen för sitt eget folk, men de har trotsat honom och vägrat att komma.