Revised Common Lectionary (Complementary)

¹⁵ Se, jag lägger i dag fram för dig livet och vad gott är, döden och vad ont är, ¹⁶ då jag i dag befaller dig att älska Herren, din Gud, att vandra på hans vägar och hålla hans bud och stadgar och rådslut, för att du må leva och föröka dig, och för att Herren, din Gud, må välsigna dig i det land dit du kommer för att ta det i besittning. ¹⁷ Men om ditt hjärta vänder sig bort och du inte vill höra, och om du blir förledd och tillber andra gudar och tjänar dem, ¹⁸ så kungör jag för er i dag att ni förvisso skall förgås. Ni kommer inte att leva länge i det land dit du drar över Jordan för att komma och ta det i besittning.

¹⁹ Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, för att du och dina efterkommande må leva, ²⁰ genom att du älskar Herren, din Gud, och lyssnar till hans röst och håller dig till honom. Ty detta betyder liv och lång levnad för dig, så att du får bo i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder, Abraham, Isak och Jakob.

FÖRSTA BOKEN

Psalm 1

De rättfärdigas lycka

Hälsning

¹ Från Paulus, Kristi Jesu fånge, och från brodern Timoteus till vår älskade vän och medarbetare Filemon ² och till vår syster Appfia, vår medkämpe Arkippus och till församlingen i ditt hus. ³ Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Paulus tack till Gud för Filemon

⁴ Jag tackar alltid min Gud när jag nämner dig i mina böner, ⁵ eftersom jag hör om din kärlek och din tro, din tro på Herren Jesus och din kärlek till alla heliga. ⁶ Min bön är att din gemenskap med oss i tron skall visa sig verksam och ge en klar insikt om allt gott som vi äger tillsammans i Kristus. ⁷ Din kärlek har varit till stor glädje och tröst för mig, eftersom de heliga har blivit styrkta i sina hjärtan tack vare dig, min broder.

Paulus vädjan för Onesimus

⁸ Även om jag därför med stor frimodighet i Kristus kunde befalla dig vad du bör göra, ⁹ vädjar jag hellre för kärlekens skull - jag Paulus, en gammal man och nu en Kristi Jesu fånge. ¹⁰ Jag vädjar till dig för mitt barn, som jag har fött i min fångenskap, för Onesimus,^{[a] 11} som förr inte var till någon nytta för dig men nu är till nytta både för dig och mig. ¹² Honom skickar jag nu tillbaka till dig. Det är som att sända mitt eget hjärta. ¹³ Egentligen ville jag behålla honom hos mig, så att han kunde vara mig till hjälp i ditt ställe, när jag nu sitter i fängelse för evangeliets skull. ¹⁴ Men utan ditt samtycke har jag inte velat göra något, för att det goda som du gör inte skall ske av tvång utan av fri vilja. ¹⁵ Kanske blev han skild från dig en tid, för att du skulle få honom tillbaka för alltid, ¹⁶ inte längre som en slav utan som något mer: en älskad broder. Det är han i högsta grad för mig, hur mycket mer då inte för dig, både som människa och som broder i Herren.

¹⁷ Om du alltså anser mig vara din förtrogne vän, så ta emot honom som du skulle ta emot mig. ¹⁸ Har han gjort dig någon orätt eller är han skyldig dig något, så för upp det på min räkning - ¹⁹ jag, Paulus, skriver med egen hand: jag skall betala. Jag skulle också kunna säga: för upp det på din räkning, eftersom du är skyldig mig dig själv.^{[b] 20} Ja, broder, låt mig få 'nytta' av dig i Herren. Låt mitt hjärta få ro, i Kristus.

Slutönskan

²¹ Jag skriver till dig, övertygad om att du kommer att lyda mig. Jag vet att du skall göra ännu mer än jag ber om.

Beräkna kostnaden

²⁵ Stora skaror följde honom, och han vände sig om och sade till dem: ²⁶ "Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. ²⁷ Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. ²⁸ Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte först ner och beräknar kostnaden för att se om han har råd att slutföra bygget? ²⁹ Annars, om han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt, är det fara värt att alla som ser det kommer att håna honom ³⁰ och säga: Den mannen började bygga men kunde inte slutföra bygget. ³¹ Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och överväga, om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? ³² Om han inte kan det, skickar han sändebud och ber om fred, medan den andre ännu är långt borta. ³³ På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger.