Revised Common Lectionary (Complementary)

Har Gud inte hållit sitt ord

^1-2 I evighet ska jag sjunga om Herrens godhet! Unga och gamla ska få höra hur trofast du är.

³ Din kärlek och din trofasthet varar så länge himlen består.

^4-5 Herren Gud säger: Jag har under ed lovat min tjänare David att sätta hans ättlingar som kungar på hans tron, från och med nu och för all framtid!

⁶ Himlen ska prisa dina under, Herre. Hela skaran av änglar ska prisa dig för din trofasthet.

⁷ För vem i hela himlen kan jämföra sig med Gud? Inte ens de mäktigaste bland änglarna är som han.

⁸ I den himmelska rådsförsamlingen känner man bävan inför honom. Ja, alla fruktar honom.

⁹ Herre, du Gud över himmel och jord, var finns det någon så mäktig som du? Du är trofast i allt vad du gör.

¹⁰ Du härskar över haven. När vågorna rasar talar du, och det blir lugnt.

¹¹ Du har besegrat det högfärdiga Egypten och krossat det. Du har skingrat dina fiender med din kraft.

¹² Himlen och jorden tillhör dig, för allt detta har du skapat.

¹³ Du skapade norr och söder! Och berget Tabor och berget Hermon är glada för att du har skapat dem!

¹⁴ Din arm är väldig! Din hand är stark, och du lyfter den med makt.

^15-16 Ditt kungarike är grundat på rättvisans och rättfärdighetens pelare. I allt vad du gör visar du din kärlek och trofasthet. Lyckliga är de människor som jublar högt inför dig, de vandrar i din närvaros ljus.

¹⁷ De gläder sig dag för dag för de vet att man kan lita på dina löften.

¹⁸ Du är deras styrka. Genom din kärlek vinner de anseende och makt!

Manasse regerar i Juda

33 Manasse var bara tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i femtiofem år i Jerusalem.

² Men det var en ogudaktig regeringsperiod, för han uppmuntrade sitt folk att tillbe samma gudar som de hedniska folken i landet hade tillbett innan Herren drev ut dem för Israels skull.

³ Han byggde upp alla de hedniska altaren som hans far Hiskia hade rivit ner, baalsaltare, aseror och avbilder av solen, månen och stjärnorna.

^4-5 Han byggde till och med altaren på templets båda förgårdar till solen, månen och stjärnorna, på den plats om vilken Herren hade sagt att han för alltid skulle tillbes.

⁶ Manasse offrade dessutom sina egna barn i eld i Hinnoms dal. Han rådfrågade spåmän och andebesvärjare och gjorde mycket ont och utmanande i Herrens ögon.

⁷ Ja, han ställde upp en avgud i Guds tempel, precis där Gud hade sagt till David och hans son Salomo: Jag ska äras här i detta tempel och i Jerusalem, i den stad som jag har valt att bli ärad i framför alla andra städer i Israel.

⁸ Om ni bara lyder mina befallningar, de lagar och föreskrifter som ni fått genom Mose, så kommer jag aldrig mer att låta Israel behöva lämna detta land, som jag gav era förfäder.

⁹ Men Manasse uppmuntrade folket i Juda och Jerusalem att göra mer ont än de folk som Herren hade utplånat när Israel intog landet.

¹⁰ Herren talade till Manasse och hans folk, med de brydde sig inte om hans varningar.

¹¹ Då skickade Gud de assyriska arméerna mot honom. De tog honom till fånga, satte en ring i hans näsa, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon.

¹² Då kom han äntligen till besinning och bad ödmjukt till Gud om hjälp.

¹³ Herren lyssnade och svarade på hans bön. Manasse fick återvända till Jerusalem och till sitt kungarike, och då först insåg han att Herren verkligen är Gud.

¹⁴ Det var efter detta som han återuppbyggde den yttre muren kring Davids stad och muren från Gihonkällan i Kidrons dal till Fiskporten och runt Citadellet, som han byggde högre än tidigare. Han förlade också trupper i alla befästa städer i Juda.

¹⁵ Han flyttade bort alla främmande gudar från höjderna, tog bort sin avgud ur templet och rev ner de altaren han byggt på tempelberget, och de altaren som fanns i Jerusalem. Allt kastade han ut från staden.

¹⁶ Sedan byggde han upp Herrens altare, offrade tackoffer och lovoffer och uppmanade folket i Juda att tillbe Herren, Israels Gud.

¹⁷ Ändå fortsatte folket att offra på de altaren som fanns på höjderna, men bara till Herren, sin Gud.

Exempel på människor med stor tro

11 Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.

² Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning.

³ Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.

⁴ Abel trodde på Gud och kom med ett offer som gladde Gud mer än vad Kains offer gjorde. Gud tog emot Abel och bevisade det genom att ta emot hans gåva. Och trots att Abel för länge sedan är död, är hans tro ett vittnesbörd ännu i denna dag.

⁵ Henok trodde på Gud, och det var därför som Gud tog honom upp till himlen utan att han behövde dö. Plötsligt var han bara borta, eftersom Gud tog bort honom. Innan detta hände hade Gud sagt att han var glad över Henoks sätt att leva.

⁶ Man kan aldrig få Guds välsignelse utan att tro och lita på honom. Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns och att han belönar dem som verkligen söker honom.

⁷ Noa trodde på Gud. När Gud varnade Noa för syndafloden så trodde han på det, fastän det inte fanns något tecken som tydde på att den skulle komma. Han byggde arken utan att dröja och räddade sin familj. Noas tro på Gud stod i direkt motsats till synden och otron runt om i världen, och på grund av sin tro blev han en av dem som Gud har tagit emot.