Revised Common Lectionary (Complementary)

Psalm 13

Under djup ångest

¹ För sångmästaren. En psalm av David.

Jerusalems räddning och fiendernas undergång

12 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne: ² Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring. Också Juda skall drabbas, när Jerusalem blir belägrat. ³ Det skall ske på den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot henne. ⁴ På den dagen, säger Herren, skall jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda hus skall jag öppna mina ögon, när jag bland folken slår alla hästar med blindhet. ⁵ Då skall Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: "Jerusalems invånare är vår styrka, genom Herren Sebaot som är deras Gud."

⁶ På den dagen skall jag låta Juda stamfurstar bli som brinnande fyrfat bland ved och som flammande facklor bland halmkärvar, så att de förtär alla folk runt omkring, både åt höger och åt vänster. Men Jerusalem skall fortfarande trona på sin plats, där det nu ligger. ⁷ Herren skall frälsa Juda hyddor först, för att inte härligheten hos Davids hus och Jerusalems invånare skall överträffa Juda härlighet. ⁸ På den dagen skall Herren beskydda Jerusalems invånare. På den dagen skall den svagaste^[a] bland dem vara som David, och Davids hus skall vara som Gud, såsom Herrens ängel framför dem.

Veklagan över den genomstungne

⁹ På den dagen skall jag bestämma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. ¹⁰ Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. ¹¹ På den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset.^{[b] 12} Landet skall sörja, var släkt för sig:

Rening från synden

13 På den dagen skall Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet.

⁹ Var på er vakt! Man skall utlämna er åt domstolar och misshandla er i synagogor, och ni kommer att ställas inför landshövdingar och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem. ¹⁰ Men först måste evangeliet predikas för alla folk. ¹¹ När man för bort er och utlämnar er, så gör er inte bekymmer för vad ni skall säga. Vad som ges er i den stunden skall ni tala. Det är inte ni som då talar, utan den helige Ande. ¹² En bror kommer att utlämna sin bror till att dödas, en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot sina föräldrar och döda dem. ¹³ Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

¹⁴ När ni ser 'förödelsens styggelse'^[a] stå där han inte skulle stå - den som läser detta bör noga lägga märke till det - då skall de som bor i Judeen fly bort till bergen. ¹⁵ Den som är på taket skall inte stiga ner och gå in för att hämta något i sitt hus, ¹⁶ och den som är ute på åkern skall inte vända tillbaka för att hämta sin mantel. ¹⁷ Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! ¹⁸ Be att det inte händer på vintern. ¹⁹ Ty det skall i de dagarna komma en sådan nöd att något liknande inte har förekommit sedan Gud i begynnelsen skapade världen, och inte heller skall komma. ²⁰ Om Herren inte förkortade den tiden skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull har han förkortat den tiden. ²¹ Om någon då säger till er: Se, här är Messias, eller: Se, där är han, så tro det inte. ²² Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse. ²³ Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.