Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 51
Bön om syndernas förlåtelse
1 För sångmästaren, en psalm av David, 2 när profeten Natan kom till honom, sedan han hade gått in till Bat-Seba.
3 Gud, var mig nådig enligt din godhet,
utplåna mina överträdelser enligt din stora barmhärtighet.
4 Två mig ren från min missgärning,
rena mig från min synd.
5 Ty jag känner mina överträdelser
och min synd är alltid inför mig.
6 Det är mot dig jag har syndat
och gjort det som är ont i dina ögon.
Du är rättfärdig när du talar,
du är ren när du dömer.
7 Se, i synd är jag född,
och i synd blev jag till i min moders liv.
8 Du vill ju ha sanning i mitt innersta,
lär mig då vishet i mitt hjärtas djup.
9 Rena mig med isop, så att jag blir ren,
två mig, så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig få höra fröjd och glädje,
låt de ben som du har krossat få jubla.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder,
utplåna alla mina missgärningar.
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
och ge mig på nytt en frimodig ande.
13 Förkasta mig inte från ditt ansikte
och tag inte din helige Ande ifrån mig.
14 Låt mig åter få jubla över din frälsning
och håll mig uppe med en villig ande.
15 Jag vill lära överträdarna dina vägar,
så att syndare omvänder sig till dig.
16 Rädda mig från blodskulder, Gud,
du min frälsnings Gud,
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
17 Herre, öppna mina läppar,
så skall min mun förkunna ditt lov.
18 Slaktoffren gläder dig inte,
annars skulle jag ge dig sådana,
brännoffren tycker du inte om.
19 Offer som Gud vill ha är en förkrossad ande,
ett förkrossat och bedrövat hjärta
föraktar du inte, Gud.
20 Gör väl mot Sion i din nåd,
bygg upp Jerusalems murar.
21 Då skall du glädja dig åt rätta offer,
brännoffer och heloffer,
då skall tjurar offras på ditt altare.
Herren går till rätta med Israel
6 Hör vad Herren säger:
Stå upp och gå till rätta inför bergen
och låt höjderna höra din röst.
2 Hör Herrens anklagelser, ni berg,
lyssna ni jordens fasta grundvalar!
Ty Herren anklagar sitt folk,
med Israel vill han gå till rätta.
3 Mitt folk, vad har jag gjort mot dig,
och på vilket sätt har jag tröttat ut dig?
Svara mig!
4 Jag förde dig upp ur Egyptens land,
ur träldomshuset befriade jag dig.
Jag sände Mose, Aron och Mirjam framför dig.
5 Mitt folk, kom ihåg vad Balak,
kungen i Moab, hade i sinnet
och vad han fick för svar
av Bileam, Beors son.
Kom ihåg hur det var mellan Sittim och Gilgal
och lär dig förstå Herrens rättfärdiga gärningar.
6 Med vad skall jag komma inför Herren
och med vad skall jag böja mig för Gud i höjden?
Skall jag träda fram inför honom med brännoffer,
med årsgamla kalvar?
7 Gläds Herren åt bockar i tusental,
åt oljeströmmar i tiotusental?
Skall jag ge min förstfödde till offer för min överträdelse,
min livsfrukt till syndoffer för min själ?
8 Han har kungjort för dig,
o människa, vad gott är.
Vad begär väl Herren av dig
annat än att du gör det som är rätt,
att du älskar barmhärtighet
och vandrar i ödmjukhet med din Gud?
31 Så snart Judas hade gått ut, sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom. 32 Är nu Gud förhärligad i honom, skall Gud också förhärliga honom i sig själv, och han skall snart förhärliga honom. 33 Mina barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka efter mig, och det jag sade till judarna, det säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. 34 Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. 35 Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln